Drömmen om Jerusalem

Boken Svenskarna och det heliga landet är en praktfoliant med tjocka blad och fascinerande fotografier, men det är också en bok med ett innehåll som ger perspektiv och kunskap. I 20 korta avsnitt eller essäer ger lika många experter, akademiker eller sakkunniga författare inblickar i hur svenskar under tusen år kommit till Jerusalem och reagerat på staden de trott sig veta så mycket om. Några av besökarna som Heliga Birgitta, Selma Lagerlöf och Sven Hedin är välkända, men även de med mindre kändisstatus har åtskilligt att förtälja om det heliga landet. Genom att skribenterna är så många och har så olika infallsvinklar växlar fokus från byggnader till människor, från att besökarna förfasat sig till att de fängslats av miljöerna.

Fortsätt läsa ”Drömmen om Jerusalem”

The Aleppo Codex

Var Maimonides egen bibel själva ur-bibeln?
Hur lång är egentligen en meter och hur tungt är ett kilo? I Paris förvaras prototyperna för ur-metern och ur-kilot som ett slags universell likare, även om man idag definierar enheterna på matematiska grunder. Tanken att skapa ett slags likare föddes dock inte med franska revolutionen. Redan rabbinerna under de första århundradena av vår tideräkning kände ett behov av att skapa en enhetlig bibeltext av det vi idag kallar Gamla testamentet. Problemet var inte i första hand att det fanns många olika slags bibeltexter utan att texten inte var vokaliserad. De många bibelrullarna bestod av en lång rad konsonanttecken, inga skiljetecken, inga verser, inga kapitel. När det hebreiska språket blev allt mindre av ett levande språk, fick rabbinerna problem med att veta hur texten skulle vokaliseras, och därmed veta vilken verbform som texten använde eller om det ens var ett verb. 

Fortsätt läsa ”The Aleppo Codex”

Det judiska samtalet

Nya testamentet är fullt av samtal mellan Jesus och skriftlärde och fariséer. Det är lätt att tro att deras samtal liknar våra TV-debatter: en har rätt och en har fel, en ska vinna debatten och en förlora. Eftersom det verkar som om Jesus vinner alla dessa diskussioner, framstår de skriftlärde som mindre kloka. Men det judiska samtalet liknar inte en TV-debatt. Det judiska samtalet handlar inte om att en vinner och en förlorar. Det judiska samtalet handlar om att hela tiden ifrågasätta, andra och sig själv, så att man alltid slutar med flera olika svar som alla är rätt samtidigt.

Fortsätt läsa ”Det judiska samtalet”

Noa och kvinnan med kopparslantarna

I judisk tradition kallas ofta Noa den minste profeten. För att han inte protesterade. Han bara lydde. Profetens uppgift är att försvara folket mot Guds ilska, inte att hjälpa Gud att krossa folket. Noas lojalitet borde ha legat hos mänskligheten, inte hos Gud. Därför riktar rabbinerna stark kritik mot Noa. Han kallas profeten som går bakom Gud. Abraham, däremot, är profeten som går framför Gud och vågar protestera mot Guds beslut.

Noa sänder ut duvan från arken. Markuskyrkan i Venedig
anonimous master / FAL

För rabbinerna är relationen mellan Gud och gestalterna i främst 1 Mosebok en relation som är pedagogisk. Gud försöker träna människan att tänka själv. Lite då och då testar Gud hur det går och hoppas att människans inre kompass utvecklats. Det hade inte Noas. Rabbinerna brukar säga att han var det första försöket, och det misslyckades kapitalt. Men även om han inte är ett föredöme, så hade han åtminstone en lojalitet mot sin egen familj och byggde arken för att rädda den. Därför får han titeln profet. Tro som lydnad är inte ett föredöme, det är bara första steget i människans religiösa mognad.

Fortsätt läsa ”Noa och kvinnan med kopparslantarna”

Karantän och guldkalven


Om Adams ätande av äpplet för oss kristna är sinnebilden för människans bortvändhet från Gud, spelar guldkalven den rollen i judisk tradition.

Israeliterna hade vistats i Egypten i århundraden. De hade vant sig vid tempel med gudabilder. De hade vant sig vid att dyrka statyer. De visste att om man ville få något av en gud, behövde man offra något värdefullt till guden. Därför är det inte så konstigt att israeliterna, ensamma i öknen, faller tillbaka till ett beteendemönster de känner till. De vill bli räddade, och då behövs en staty av en gud och då behövs offer.

Fortsätt läsa ”Karantän och guldkalven”

Bibliska perspektiv på Covid 19

Det är inte lätt att förstå vad som hänt vårt samhälle denna vår. Ännu svårare är att veta vad som varit rätt och fel sätt att agera. Det får framtiden utvisa. Det vi kan göra är att stanna kvar i känslan, för den är vi fortfarande mitt i. Känslan av att vara instängd, känslan av rädslan för ett osynligt hot, känslan av total ovisshet. Kan kristen tro hjälpa oss att navigera i detta känslohav?

Fortsätt läsa ”Bibliska perspektiv på Covid 19”