Varför innehåller Bibeln inga klassiska hjältar?
Är det genom att visa sina brister som Bibelns berömda gestalter blir stora?
Ulf Lindgren, Bengt Mosesson och Morton Narrowe ställer sig och åhörarna dessa spännande frågor i ett samtal och tar bland annat upp Salamo, Jeremia, Jakob och Petrus. Ulf Lindgren inleder med den klassiska hjälten.
Evenemanget spelades in 9 maj 2021 på Zoom i anslutning till förenings årsmöte.
Söndagen den 14 mars 2021 arrangerade Samarbetsrådet ett digitalt möte där Jakob Wirén talade med utgångspunkt i sin nyutkomna bok Att ge plats för den andre? Religionsdialog. Ersättningsteologi och Muhammed som profet. Mötet leddes av Helene Egnell. Mer än 60 personer hade kopplat upp sig.
Jakob Wirén är docent i systematisk teologi och teologisk sekreterare åt ärkebiskop Antje Jackelén.
Helene Egnell är präst i Svenska kyrkan, teologie doktor i missionsvetenskap och har under många år arbetat med religionsdialog.
Wirén framhävde att god religionsteologi behöver bedrivas i dialog med andra traditioner. Allt fler får nu erfarenhet av religionsdialog på en lokal nivå genom invandringen. Demokrati och religionsdialog hör samman. Ibland behöver vi lämna plats åt de andra; ibland behöver vi också försvara vår egen plats. Men vi får inte ta plats på andras bekostnad.
Läs merDen stora förnyaren av synagogans liturgiska sång firar 200 år i år. Han heter Louis Lewandowski, född i preussiska Wreschen, nu Września i Polen, 1821, död i Berlin 1894. Han vävde in den traditionella synagogala sången i sina kompositioner i tidens romantiska musiksmak, och hans tonsättningar av de liturgiska texterna används än idag. Samtidigt blev hans musikaliska tolkningar av judiska texter populära också i det omgivande icke-judiska samhället.
Lewandowski föddes i en fattig småstadsfamilj, där hans far var schammes, synagogetjänare, och biträdande kantor i synagogan. Som tolvåring skickades Louis till Berlin för att förtjäna sin utkomst. Han togs upp i församlingen och blev dess ”singerl”, pojksångare i synagogan, med sin vackra röst. Han kom snart i kontakt med tongivande judiska familjer i staden och umgicks bland andra med släktingar till Felix Mendelssohn Bartholdy, vilket gav honom – som förste jude – tillfälle att studera musik vid Akademie der Künste i Berlin.
Läs mer
Minns ni flanellografbilderna? De som var så spännande i all sin enkelhet. Bilder som gav färg åt Bibelns berättelser. Enkelt återberättade gjorde påskens berättelser djupt intryck: Jesus red in i Jerusalem på en åsna, hyllad av folket. Bara en vecka senare blev han förrådd, ställd inför både rådet och Pontius Pilatus, korsfäst, död och begraven och uppstod på tredje dagen. Illustrationerna gjorde berättelsen, som utspelade sig i ett land och en tid långt borta, mer gripbara och levande.
För en del har dessa barndomens bilder brutits mot andra erfarenheter. Det som framstod som en enkel dramatisk berättelse fick nyanser. Gestalterna blev flerdimensionella individer i ett historiskt sammanhang. Många av oss drabbades av insikten att dessa gripbara men endimensionella bilder har varit katastrofala för andra. Bilder av överstepräster och fariséer som Jesu motståndare och fiender som ville se honom död, har samverkat med en antijudisk diskurs som resulterat i fördomar, likgiltighet och aversion mot judar. De har också banat väg för diskriminering, fördrivning, misshandel och folkmord.
Läs merGöran Larssons föredrag om Vem dödade Jesus? spelades in och kan ses här. Presentatör är Bengt Mosesson.
Ps 121
En vallfartssång.
Jag ser upp emot bergen: varifrån skall jag få hjälp?
Hjälpen kommer från Herren, som har gjort himmel och jord.
Han låter inte din fot slinta, han vakar ständigt över dina steg.
Han sover aldrig, han vakar ständigt, han som beskyddar Israel.
Herren bevarar dig, i hans skugga får du vandra, han går vid din sida.
Solen skall inte skada dig om dagen, inte månen om natten.
Herren bevarar dig från allt ont, från allt som hotar ditt liv.
Herren skall bevara dig i livets alla skiften,
nu och för evigt.
Den här texten, en vallfartssång ur Psaltaren, är en del av det vi läser under den judiska påskveckan Pesach.
Den judiska påsken firas till minne av den långa resan från slaveriet i Egypten till friheten i Kanans land. Uttåget ur Egypten, en fyrtio år lång vandring som formade israeliterna till det judiska folket.
Läs mer