Stöd det interreligiösa samarbetet!
Interreligiösa råd, nätverk och initiativ spelar en viktig roll för att bygga relationer mellan olika grupper i samhället, minska stigmatiseringen kring religion och tro och att informera, mobilisera och engagera i viktiga samhällsfrågor. Interreligiösa råd, nätverk och initiativ spelar också en viktig roll för att upprätta kontaktvägar och dialog mellan grupper när konfliktnivån i samhället höjs och avhumaniserande narrativ och splittring uppstår.
Samarbetsrådet för Judar och Kristna och Fryshusets verksamhet Tillsammans för Sverige är två verksamheter som visar hur det interreligiösa arbetet med såväl vuxna som unga är en sammanhållande kraft i samhället för ökad fred och förståelse och minskad diskriminering, polarisering och hatpropaganda.
Verksamheterna är helt och hållet beroende av bidrag, medlemsavgifter och insamlade medel. Kollekt i Stockholms stift söndagen den 27 oktober delas mellan organisationerna och vi vädjar om en generös kollekt för att kunna fortsätta vårt viktiga arbete.
Gunnel Borgegård, Liam Sallmander
Samarbetsrådet för Judar och Kristna, Tillsammans för Sverige
Shana Tova – Gott Nytt År! 5785
Den 2 oktober på kvällen, börjar det judiska nyåret och vi vill önska alla våra judiska medlemmar Shana Tova – Gott Nytt År! med en bön och en förhoppning om att det nya året måtte bli ett bättre år än det som snart avslutas.
Styrelsen för Samarbetsrådet/
Gunnel Borgegård
Årsmötet 2024
Ett välbesökt årsmöte den 5 maj ägde rum i Katolska stiftets lokaler i Gamla stan. I anslutning till förhandlingarna fick vi lyssna till ett starkt och intressant föredrag av Björn Wiman, kulturchef för DN: Myten om judarna.
Björn beskrev antisemitismens olika framträdansformer historiskt och i nutid. Han sa bland annat att antisemitismen aldrig handlat om judar. ”Den handlar om andras fantasier om judar.” Vi har alla ett ansvar att stå emot lögner och hatpropaganda. Till det antisemitiska mönstret hör också att judar kollektivt skuldbeläggs för sådant de inte kan påverka.
Den som vill fördjupa sig i ämnet rekommenderas ”Grinden i Dachau”, Björn Wimans nyligen utkomna bok.
Örjan Ekman
Bok: Det tidlösa hatet mot judarna
Antisemitismen triumferar. Särskilt nu, efter den 7 oktober. Demonstrationer mot Israel, men också mot judar i allmänhet, är vanliga, och kritiken mot Israel, som må vara legitim, glider ofta över i antijudisk affekt.
Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter, har givit ut sina sex essäer i Hatet mot judarna från 2021 i en nyutgåva, Grinden i Dachau, försedd med aktualiserande tillägg. Wiman står i första ledet i kampen mot judehatet och -föraktet i Sverige, han för kampen i sin tidning och i framträdanden i olika sammanhang, och i bokform.
Och han visar på paralleller mellan det historiska judehatet och annan rasism å ena sidan och aktuella fenomen och tendenser i vår tid, inte minst i Sverige. ”De moderna varianterna av judehatets konspirationsteorier sprids av aggressiva influensers på Tiktok, medan ett parti som grundades av bland andra nazistveteraner, fascister och öppna rasister har vunnit politiskt inflytande över regeringsmakten i Sverige”, skriver han.
En faktor som Wiman särskilt ser som viktig är kulturen. Konst och musik dikterades av de tyska nazisterna, den som var ”entartet” förintades och ersattes av germansk kitsch, ungefär som i Sovjetunionen. Lyckliga ariska arbetare och soldater. Totalitär kulturpolitik, försvagade folkrörelser och bantad folkbildning. ”Mönstret går igen i vår tid. Nu liksom då har kulturlivet en avgörande betydelse när den liberala demokratis principer hotas.”
Wiman pekar på ett egendomligt fenomen kring Europas ”upparbetning” av Förintelsen. Det som skedde mot judarna har varit och är en sten i skon, ett skamligt, obehagligt, irriterande minne och medvetande. Han citerar Marceline Loridan-Ivens, judisk polsk-fransk regissör och skådespelare om det västerländska judehatet: ”De kommer aldrig att kunna förlåta oss för det onda de har gjort oss”.
Det är svårt att bekämpa antijudaismen i dess ständigt nya former. Medierna är fyllda av påståenden, kampanjer, hat och förnedring. Vi behöver upptäcka, uppleva och uppskatta judiskt liv och judisk kultur i Sverige idag. Förintelsen måste ihågkommas, men ”kampen mot antisemitism måste lika mycket vara en kamp för upprätthållandet av en rik och fri judisk kultur i Sverige.” Wiman ringer i en varningsklocka.
Kaj Engelhart
Björn Wiman: Grinden i Dachau. Sex essäer om det tidlösa hatet mot judarna. Fri tanke 2014, 227 sidor
Musiktips: Sånger från synagogan
Emanuel Kirschner (1857-1938), ett av bagarmästare Aaron ben Mosches tio barn i schlesiska Oppeln, nuvarande polska Opole, sjöng som ung i ortens synagoga och kom tidigt till Berlin som elev till den berömda kantorn Louis Lewandowski. Här blev han snart andra kantor, innan han erbjöds förste kantorstjänsten vid synagogan i München 1881.
Präglad av Lewandowskis romantiska stil i sättningar och kompositioner av liturgiska körsånger, skapade han ett stort antal egna verk i en delvis självständig stil. Vid Münchens Stora synagoga verkade han i 45 år, tills han den 8 juni 1938 ombads leda avskedsgudstjänsten där. Nazisterna hade bestämt att synagogan skulle rivas.
Dagen därpå fick den 80-årige Kirschner åse hur rivningsjobbarna demolerade hans synagoga. Han kunde inte ana att så gott som alla synagogor i Tyskland skulle förintas inom ett år. Han dog i det judiska ålderdomshemmet i september 1938.
Kirschner efterlämnar en rad synagogala sånger för olika tillfällen och religiösa fester. Dessutom skrev han preludier för orgel, som aldrig har publicerats. Orgeln spelar en särskild roll i hans komponerande – den introducerades under stort motstånd till att beledsaga körsången i den liberala liturgin vid mitten av 1850-talet, under påverkan av den kristna kyrkomusiken.
Men Kirschner ägnar särskilt intresse och utrymme åt orgeln, som delvis får självständiga solistiska uppgifter i sångerna, som en sorts ”förebedjare”. Det ger en färgrik, delvis dramatisk karaktär åt de liturgiska körverken, av vilka ett urval sjungits in av den tyska kören ”offenbacher vokalensemble prophet” tillsammans med kantorn Nikola David och organisten Bettina Stübel under ledning av Christoph Siebert.
Kirschners musik är relativt okänd men lever vidare i en del synagogors gudstjänster. Med sitt eko av samtida kyrklig körmusik, men berikad med hebreiska rytmer och harmonier, ger inspelningen en upplevelse av hur det kan låta i synagogans gudstjänstfirande. Vackert, gripande och vördnadsbjudande också för oss kristna.
Kaj Engelhart (i Katolskt magasin)
Emanuel Kirschner
Synagogen-Gesänge
Solister, offenbacher vokalensemble prophet, orgel, dir. Christoph Siebert
Hänssler Classic CD23019
Videoföreläsning: Då gick judar och kristna skilda vägar
Här är videoupptagning från evenemanget Då gick judar och kristna skilda vägar. Föreläsare är Martin Landgren och samtalsledare Ulf Lindgren.
Videon spelades in söndagen 3 mars 2024 och är ett samarrangemang mellan Samarbetsrådet, Katedralakademin och Studieförbundet Sensus.
Se föreläsningen här Video: Då gick judar och kristna olika vägar
Videon har undertexter, aktivera genom att klicka cc symbol i nedre högra hörn. Undertexterna är automatgenererade och kan innehålla felaktiga, bristfälliga tolkningar.
Powerpointpresentationen som visades på föreläsningen kan laddas ner här: Da-gick-judar-och-kristna-skilda-vagar.pptx?media=1723817301
