Besök i “de fattigas synagoga”

Söndagen den 18 oktober öppnades porten till Stockholms ortodoxa synagoga, Adat Israel, (Adat betyder församling) på S:t Paulsgatan på Söder för ett eftermiddagsprogram för Samarbetsrådets medlemmar. Ett 20-tal intresserade fick se den vackra synagogeinteriören, nu efter en aktuell renovering som skapat ett ljust, öppet rum med enhetligt målade väggar och fler fönster upptagna för ökat ljusinsläpp.

Läs mer

The Aleppo Codex

Var Maimonides egen bibel själva ur-bibeln?
Hur lång är egentligen en meter och hur tungt är ett kilo? I Paris förvaras prototyperna för ur-metern och ur-kilot som ett slags universell likare, även om man idag definierar enheterna på matematiska grunder. Tanken att skapa ett slags likare föddes dock inte med franska revolutionen. Redan rabbinerna under de första århundradena av vår tideräkning kände ett behov av att skapa en enhetlig bibeltext av det vi idag kallar Gamla testamentet. Problemet var inte i första hand att det fanns många olika slags bibeltexter utan att texten inte var vokaliserad. De många bibelrullarna bestod av en lång rad konsonanttecken, inga skiljetecken, inga verser, inga kapitel. När det hebreiska språket blev allt mindre av ett levande språk, fick rabbinerna problem med att veta hur texten skulle vokaliseras, och därmed veta vilken verbform som texten använde eller om det ens var ett verb. 

Läs mer

Dödsskuggans dal

Ett av mina starkaste minnen från mina många år som styrelseledamot i Bibelkommissionen, 1974 – 2000, rör diskussionen om hur Psalm 23:4 borde översättas till nutidssvenska. Professor Bertil Albrektsson påminde alla närvarande vid sammanträdet om att Bibelkommissionens uppdrag var att översättningen skulle återge den mening och den uppfattning som de första åhörarna/läsarna anammade när bibelorden ursprungligen uttalades eller skrevs ned. Med detta som princip, fortsatte han, bör Psalm 23:4 ordagrant lyda: Även om jag vandrar i den mörkaste dal… Han förklarade då det som numera finns nedtecknat i fotnoten i Bibel 2000: … (ofta) tolkas ordet mörkaste som en sammansättning av ”död” och ”skugga”, så även i Septuaginta (200–100- t. f.v.t. på grekiska). Sådana sammansatta ord (t.ex. orden “dödsskuggans” och “dal” sammanfogade; min anmärkning)  förekommer dock inte i hebreiskan. Andra förekomster av ordet i den hebreiska bibeln (se t.ex. Job 34:22; Ps 107:10) visar att vad som avses är betydelsen ”(djupt) mörker”.

Läs mer

En dubbel texttolkning

Mezuza, lutad in mot huset och med hebreiska bokstaven ש‎ (Shin), initial för Shaddai, ett av Guds namn på hebreiska.

Häromdagen var jag med om en judisk husinvigning, där ceremonin huvudsakligen kretsade kring att hänga upp en mezuza och klaff (den handskrivna textsamling som finns i mezuzans kapsyl). Seden att hänga upp mezuzan vid ingången till ett hus, kontor, fabrik, en lägenhets alla rum eller till en annan byggnad – toaletter och badrum undantagna – härstammar från Talmuds tolkning av 5 Mos 6:9: Du skall skriva dem på dina dörrposter …

I Talmud står det ingenting om hur en mezuza bör sättas upp och för mig var det en självklarhet att den skulle sitta på dörrpostens högra sida och lutas inåt mot själva rummet/huset.

Läs mer

I morgonvinden – Judiska andakter och reflektioner

Argument Förlag.

En av de som regelbundet håller tidiga morgonandakter i Sveriges Radio P1 är Annebelle Gyllenspetz. I en vacker och innehållsrik bok I morgonvinden – Judiska andakter och reflektioner har hon samlat sina bästa andakter från 10 år. De hålls ofta i anslutning till det judiska året men många är helt fristående.
Ungefär två tredjedelar av boken behandlar de judiska helgerna i kronologisk ordning och en tredjedel vitt skilda teman. Allt från ”Att lyssna till Guds röst” till ”Vrede”.
Andakterna är korta och lättlästa – de räcker ju bara några minuter i radions sändning – och var och en avslutas med en bön. Till samtliga finns ett förslag på musik, som man oftast kan finna på YouTube. Visserligen är utgångspunkten judendomen men texterna och reflektionerna är värdefulla för alla, oavsett trostillhörighet.
Annebelle delar med sig av sin stora kunskap om judendom och bjuder på sig själv. Med humor och med distans berättar hon om egna erfarenheter och anknyter till de texter hon behandlar. Hon förmedlar en vila i sin tro, en andlig trygghet och insikter om vad meningen med livet kan vara.
I morgonvinden är en samling fylld av värme, kärlek till livet och medmänniskan och kärlek och tillit till Gud. Det är en bok att läsa ur då och då, kanske varje morgon, ett avsnitt i taget, och att hämta kunskap, inspiration och vägledning ur.
Gunnel Borgegård

Förintelsemuseets placering

I regeringsförklaringen i januari 2019 utlovade statsministern att “Ett nytt museum inrättas för att bevara och föra vidare minnet av Förintelsen”.

I juli beslutade regeringen att tillsätta en utredning om ett sådant museum. Arbetet påbörjades i september förra året och den 15 april i år överlämnades betänkandet, Sveriges museum om Förintelsen,  till kulturministern. Några dagar senare föredrogs det för statsministern.

Utredningen säger inte något konkret om var muséet ska placeras. Två huvudkandidater finns, nämligen Malmö och Stockholm. Här publicerar vi två inlägg, ett som talar för Malmö och ett som talar för Stockholm.

Därför ska Förintelsemuseet placeras i Malmö

Den rätta platsen för Sveriges museum om Förintelsen är Stockholm


Foto: Utställningen ”Speaking Memories – Förintelsens sista vittnen” på Historiska museet
Upphovsperson: Erik Lernestål Upphovsrätt: Licensed under a Creative Commons Attribution 4.0 International License.