Ett av mina starkaste minnen från mina många år som styrelseledamot i Bibelkommissionen, 1974 – 2000, rör diskussionen om hur Psalm 23:4 borde översättas till nutidssvenska. Professor Bertil Albrektsson påminde alla närvarande vid sammanträdet om att Bibelkommissionens uppdrag var att översättningen skulle återge den mening och den uppfattning som de första åhörarna/läsarna anammade när bibelorden ursprungligen uttalades eller skrevs ned. Med detta som princip, fortsatte han, bör Psalm 23:4 ordagrant lyda: Även om jag vandrar i den mörkaste dal… Han förklarade då det som numera finns nedtecknat i fotnoten i Bibel 2000: … (ofta) tolkas ordet mörkaste som en sammansättning av ”död” och ”skugga”, så även i Septuaginta (200–100- t. f.v.t. på grekiska). Sådana sammansatta ord (t.ex. orden ”dödsskuggans” och ”dal” sammanfogade; min anmärkning) förekommer dock inte i hebreiskan. Andra förekomster av ordet i den hebreiska bibeln (se t.ex. Job 34:22; Ps 107:10) visar att vad som avses är betydelsen ”(djupt) mörker”.
Styrelsen diskuterade den föreslagna översättningen och så småningom fick jag ordet. Då sa jag ungefär så här: Egentligen spelar det ingen roll hur Bibel-kommissionen översätter denna text. Alla predikanter, begravningsförrättare och egentligen nästan alla religiösa människor kommer att behålla ”dödsskuggans dal”. Uttrycket är så innehållsrikt och pregnant att det helt enkelt och nästan osökt talar direkt till hjärtat.
Och så har det visat sig. Jag har aldrig hört någon predika eller tala över ordalydelsen i Bibel 2000: Inte ens i den mörkaste dal fruktar jag något ont. Alla, judar, protestanter och katoliker, behåller med goda skäl det traditionella dödsskuggans dal.
Jämför ”mörkaste dal” – detta tillplattade och ljumma uttryck med t.ex. den utläggning som min rabbinkollega Harold Kushner, författare till boken ”När livet gör oss illa”, finner i den traditionella ordalydelsen. ”Om jag ock vandrar i dödsskuggans dal”. Rabbin Kushner skriver ”Gud frälser oss inte från döden. Vi kommer var och en att dö någon gång i framtiden. Men Gud kan skydda oss från dödens ’skugga’. Gud kan hjälpa oss förhindra att döden kastar sin skugga över de år vi har kvar att leva.”
Och vad innebär detta ? Troligtvis något unikt för varje människa. Filosofen Horace Kallin, 1882-1974, sade så här ”Det finns människor vilkas rädsla för döden sätter sin prägel på deras dagar på jorden och det finns andra människor, vilkas liv genomsyras av glädjen och uppskattning för livet. Den ena lever, döende: den andra dör, levande.”
Jag vet att Professor Albrektsson hade rätt, rent historiskt. Vi andra, som trots allt läser Dödsskuggans dal har teologiskt och hermeneutiskt rätt. De första som hörde kung Davids psalm hörde troligtvis mörkaste dal men sedan dess har hundratals generationer av judar och kristna hört något djupare och något oförglömligt.
Morton Narrowe
