Judendomen som levande religion är baserad på några få oersättliga grundprinciper. I mina ögon är teshuvah (ånger och bättring, försoning – engelskans ”repentance”) religionens kärnbegrepp. Jag är inte ensam om den uppfattningen. Att de båda helgdagarna Rosh Hashanah och Jom Kippur, nyårsdagen och försoningsdagen, som är ägnade åt teshuvah, drar många till synagogan tydliggör vilken central roll, som försoning spelar. De som på dessa vördnadsbjudande dagar, jomim noraim, söker sig till synagogan är långt fler än de som kommer på andra judiska helgdagar, till och med på de dagar som firas till minne av viktiga händelser i judisk historia, till exempel påsk, lövhyddofesten och purim.
Fortsätt läsa ”Faraos förhärdade hjärta”Channuka – ljusets fest
På kvällen den 10 december tänder judar världen över det första channukaljuset. Under åtta kvällar i rad tänder vi channukaljus, ett extra ljus varje kväll, ända till kvällen den 17 december då den åttaarmade channukian (channuka-ljusstaken) står fullt tänd.
Bakgrund
Channuka infaller alltid i december, under den mörka årstiden. Helgen firas till minne av ett mirakel som inträffade 167 år fvt. Makabéerna, den judiska rebellarmén hade besegrat grekerna, den härskande ockupationsmakten. Äntligen skulle templet i Jerusalem rensas på avgudar och återinvigas. När man skulle tända den eviga elden i templet hittade man olja som bara skulle räcka i en dag. Men det behövdes 8 dagar för att producera ny olja. Då skedde ett mirakel! Oljan tog inte slut efter 1 dag utan elden brann i ljusstaken i hela 8 dagar – tillräckligt länge för att hinna producera ny ren olja. Därför pågår helgen Chanukkah i 8 dagar.
Bokrecension: Judendomen i kristet perspektiv
Bo Johnson, professor emeritus i Gamla testamentet i Lund, har skrivit om ”Judendomen i kristet perspektiv”. Ämnet är intressant och viktigt och behöver behandlas på ett sätt som gör upp med den kristna antisemitism och ersättningsteologi, som ännu finns på olika håll. Och det behöver ske utifrån modern teologi och insikten om sambandet mellan oss kristna och ”våra äldre bröder”, som Johannes Paulus II sade vid sitt besök – det första någonsin av en påve – i Roms synagoga.
Som forskare med förankring i Gamla Testamentet har författaren en självklar kompetens, när han skildrar judendomens historia och ”tro och liv i dagens judendom”. Man får en klar och lättläst sammanfattning av åtminstone 4000 års judisk historia, med betoning på den rabbinska tiden, Jesu samtid, och senare. Den belyser de rörelser och processer som var verksamma när den lilla judiska jesustroende sekten blir till en självständig religion, med ofta komplicerade, plågsamma och destruktiva band till moderreligionen. Från tidiga konflikter växer en tradition fram av kristet avståndstagande, småningom förakt och till sist våldsbejakande utrotningssträvan, manifesterad i inkvisition och pogromer, förfalskade skrifter och fanatiskt hat.
Fortsätt läsa ”Bokrecension: Judendomen i kristet perspektiv””…ett litet stycke från Kishinev – men med klös!”
Det finns en värme och lågmäld närhet, samtidigt med den mjuka lystern i Anne Kalmerings sång och instrumentalisternas raka virtuositet, i den nya CDn ”Vayter” från i höst. Det senaste bidraget från klezmerstjärnan Anne Kalmering och Stahlhammer Klezmer Classic, det vill säga Semmy Stahlhammer, Miriam Oldenburg och Isabel Blommé, bjuder på tolv kända och okända stycken ur klezmertraditionen som omfattar både ashkenaziska och sefardiska sånger och melodier.
Fortsätt läsa ””…ett litet stycke från Kishinev – men med klös!””Muterande antisemitism
Copyright by World Economic Forum swiss-image.ch/Photo by Andy Mettler
För några veckor sedan dog Rabbi Lord Jonathan Sacks i London, överrabbin för det brittiska samväldet, författare till åtskilliga böcker om såväl judiska som interreligiösa teman och en framträdande profil i interreligiösa sammanhang. Hans roll och betydelse kan knappast överskattas.
Helene Egnell skriver i ett blogginlägg om hur Rabbi Sacks talade om antisemitismen som ett muterande virus och om hur det tydligt demonstrerades vid Nordiska Motståndsrörelsens, NMR, aktiviteter i samband med Jom Kippur i september i år.
Helenes blogginlägg finner man på: https://blogg.svenskakyrkan.se/crd/2020/11/08/muterande-antisemitism/
Judiska Föreningen i Borås – en unik församling
Under perioden 1945–1947 kom ca 800 judiska flyktingar till Borås. Här byggde de sin framtid, skapade en ny tillvaro och bildade familj. Ingen hade något annat än sitt lilla bagage efter Förintelsen med sig!
Bland de judiska församlingarna i Sverige intar Judiska Föreningen i Borås en särställning. Trots att det formellt inte är en församling fyller Judiska Föreningen i Borås en församlings funktioner för sina medlemmar. Europa låg i ruiner efter andra världskriget och sex miljoner judar hade mördats. Utan adress att återvända till tog sig många judar till Sverige på olika vägar och hamnade i Borås. Många reste också från Borås, när det stod klart att man ville till Israel för att där forma sin framtid.
Fortsätt läsa ”Judiska Föreningen i Borås – en unik församling”