1700-talets Venedig var egentligen bara en skugga av den mäktiga och rika stadsstat det en gång varit. 1204 hade den venetianska flottan varit med om att erövra Konstantinopel och dela på dess rikedomar. Högmedeltiden var en blomstringstid för staden, med vidsträckta besittningar runt Medelhavet och handelsförbindelser som pumpade in lyx och flärd och kryddor och guld. Men sedan följde osmanernas expansion västerut, och den internationella handeln hamnade småningom i andra händer.
Fortsätt läsa ”Ekon från 1700-talets Venedig”Fest och fasta i februari
En Zoom inspelning från programmet Fest och fasta i februari finns här:
Om kvinnor, bibeltexter och katolska kyrkan
Från Pater Klaus Dietz SJ fick vi i höstas dels en text där han funderar över hur den hebreiska bibelns texter används i den katolska liturgin dels en predikan som belyser detta.
Om kvinnor, bibeltexter och katolska kyrkan
Katolska kyrkan beslutade under Andra vatikankonciliet (1962 – 63) bland annat om en förnyelse och reform av liturgin. Man enades om principerna men överlämnade den konkreta utformningen av gudstjänstlivet åt en arbetsgrupp. 1987 kunde översättningen i en svensk altarmässbok tas i bruk.
Betydelsefullt för den judisk-kristna dialogen är att de viktigaste texterna i Tanakh (den hebreiska Bibeln) läses i både söndags- och vardagsmässor. Medan det i vardagsmässorna blir fortlöpande läsningar av böcker i Bibelns båda delar är söndagarnas val av texter ibland egendomligt. Den Hebreiska bibelns text är vald för att passa söndagens evangelium – underförstått att hela Bibeln syftar på Messias Jesus. En sådan tolkning i den kristna gudstjänsten kan tyvärr leda till en farligt ensidig uppfattning. Den Hebreiska bibeln beskriver ju mer: folkets mångfacetterade relation till Gud och Guds relation till det utvalda folket. Detta kräver av predikanten att inte gå i fällan utan beskriva hela Bibelns betydelse och skönhet.
Fortsätt läsa ”Om kvinnor, bibeltexter och katolska kyrkan”Stora synagogan firar 150 år
Mellan Kungsträdgården och Berzelii park reser sig en byggnad, likt ett babyloniskt tempel, med eleganta detaljer från det moriska Alhambra och med rosettfönster som en fransk katedral. Det är Stockholms Stora synagoga, ädelt tillbakadragen i sin unika prakt som en av stadens allra förnämsta byggnader från 1800-talet.
Synagogan fyllde 150 år i fjol och till födelsedagen hade Judiska församlingen gett ut en storslagen jubileumsbok med mängder av illustrationer och en lång rad intressanta artiklar som belyser skönhetens historia ur många aspekter. Författarna kommer från olika discipliner och svarar för omväxlingsrika texter där man lär sig massor. Till exempel att synagogan, som den fysiskt existerar, på ett sätt var efter sin tid. Ty 1870, när den invigdes, hade Sveriges judar fått rätten att bo var de ville och äga fast egendom och då började synagogorna byggas mindre exotiska och uppseendeväckande för att markera att judarna var en integrerad del av befolkningen.
Fortsätt läsa ”Stora synagogan firar 150 år”Israeliternas krig mot de sju ursprungsfolken i Kanaan
Med stort intresse har jag läst Morton Narrowes artikel om Israeliternas krig mot de sju ursprungsfolken i Kanaan och hans slutsats att det som skildras hos Josua antingen inte ägt rum eller är väsentligt överdrivet. Och dessutom att de uppmaningar, som inleder 5 Mos.7 till förintande av de sju folken saknar verklighetsförankring. Morton Narrowes funderingar och slutsatser väcker tankar om den ”sanning” som ofta levereras att den gud som möter oss i Gamla Testamentet/den Hebreiska bibeln är en hård, krävande, intolerant och grym gud. Det finns kanske fler historiska texter att fundera över och analysera.
Gunnel Borgegård
Israeliternas krig mot de sju ursprungsfolken i Kanaan
Josuas bok berättar om israeliternas grymma och hänsynslösa erövringskrig mot landet Kanaans sju ursprungsfolk. Femte Mosebokens sjunde kapitel innehåller detaljerade instruktioner om hur och varför ett hänsynslöst utrotningskrig mot dessa folk bör föras. Ändå, trots dessa ”heliga” skrifter tvivlar numera många bibelkritiker på textens historiska sanningshalt. Tvivlet är dels baserat på brist på arkeologiska bevis dels på beskrivningen i Domarboken av en fredlig samlevnad mellan de olika stammarna och folken i landet Kanaan efter israeliternas invandring. Krigen i Domarboken, som egentligen är en mellantidsbok (åren mellan härföraren Josua och profet-domaren Samuel där få viktiga politiker är omnämnda) är nästan uteslutande lokala krig med bara ett fåtal stammar inblandade i stridigheterna eller krig mot ett mindre antal fiender som med få undantag är utländska angripare, banditer och/eller tillfälliga erövrare. Det är anmärkningsvärt att Josuas bok och Domarboken med sinsemellan så olika samhällssyn har placerats efter varandra av kronologiska skäl i alla bibelutgåvor och översättningar sedan kanoniseringen.
Hur är det då med påbuden – i det på många sätt för oss upplysta moderna läsare så motbjudande kapitlet 7 i 5 Moseboken – om en fullkomlig kategorisk etnisk rensning? Svaret är att kapitlet är expofakta och ohistoriskt. – Och detta är huvudämnet i denna betraktelse.
Samtal som engagerar
Chanukka och Jul – båda är fester av ljus. Sällan har ljus varit så efterlängtat som i denna mörka tid. ICCJ har ställt samman en liten film, http://www.iccj.org/Media.6768.0.html, där fyra judiska och kristna representanter reflekterar över de två festerna och över ljus och mörker: Patrick Morrow, anglikansk präst, Pavol Bagar, protestantisk teolog, Debbie Weissmann, sociolog och lärare och tidigare ordförande i ICCJ, och Celia Deutsch, katolsk ordenssyster i Sionssystrarnas kongregation. Det fina och tankeväckande samtalet – som är på engelska – modereras av Michael Trainor, katolsk präst. Rekommenderas!
Kaj