Mindre än ett år efter min fars frånfälle flyttar min mor till en mindre lägenhet i Denver USA för att bo i närheten av min syster. Judith och jag besökte henne där och några år senare i det Judiska hemmet när hon hade flyttat dit därför att hon fått svårt att gå. När vi besökte henne, märkte jag att fastän hon var frisk och aktiv funderade hon inte på att resa till Stockholm igen.
När jag frågade henne om orsaken fick jag ett svar som gjorde mig förvånad. Hon sa nämligen att när hon besökt oss i Stockholm hade jag inte haft tid för henne. Jag arbetade ju hårt, som vanligt, och trots att det var skönt att se barnbarnen ville hon tillbringa tid med Judith och framförallt med sin förstfödde, bechor, det vill säga med mig. Informerad om detta lovade jag henne att – om hon skulle ändra sig – skulle jag ta ledigt och verkligen tillbringa tid med henne i Stockholm.
Fortsätt läsa ”Funderingar kring något till synes obetydligt men underbart och oförglömligt – för mig”
