Fira mera!

I Sverige, ett av Europas mest mångreligiösa länder, finns en rikedom av kulturer och traditioner som speglas i hur vi firar olika högtider. Nästan varje dag markerar en speciell festlighet någonstans i vårt land, vilket belyser den kulturella mångfalden och dess betydelse i det svenska samhället.

Multireligiösa almanackan är ett verktyg för alla som vill öka sin förståelse för detta mångreligiösa landskap. Almanackan listar över 120 högtider, inklusive välkända svenska traditioner som midsommar, jul och påsk, men även internationella högtider som Buddhadagen, chanukka och eid. Denna breda samling av firanden visar på en viktig aspekt av vårt samhälle: inkludering och respekt för olika kulturer och religioner.

Almanackan tillhandahålls av Sensus: Multireligiösa almanackan | Sensus

Omslagsbild: Fotograf Ludvig Deltin.

Våra kommande program


Stöd det interreligiösa samarbetet!

Interreligiösa råd, nätverk och initiativ spelar en viktig roll för att bygga relationer mellan olika grupper i samhället, minska stigmatiseringen kring religion och tro och att informera, mobilisera och engagera i viktiga samhällsfrågor. Interreligiösa råd, nätverk och initiativ spelar också en viktig roll för att upprätta kontaktvägar och dialog mellan grupper när konfliktnivån i samhället höjs och avhumaniserande narrativ och splittring uppstår.

Samarbetsrådet för Judar och Kristna och Fryshusets verksamhet Tillsammans för Sverige är två verksamheter som visar hur det interreligiösa arbetet med såväl vuxna som unga är en sammanhållande kraft i samhället för ökad fred och förståelse och minskad diskriminering, polarisering och hatpropaganda.

Verksamheterna är helt och hållet beroende av bidrag, medlemsavgifter och insamlade medel. Kollekt i Stockholms stift söndagen den 27 oktober delas mellan organisationerna och vi vädjar om en generös kollekt för att kunna fortsätta vårt viktiga arbete.

Gunnel Borgegård, Liam Sallmander
Samarbetsrådet för Judar och Kristna, Tillsammans för Sverige

Shana Tova – Gott Nytt År! 5785

Den 2 oktober på kvällen, börjar det judiska nyåret och vi vill önska alla våra judiska medlemmar Shana Tova – Gott Nytt År! med en bön och en förhoppning om att det nya året måtte bli ett bättre år än det som snart avslutas.

Styrelsen för Samarbetsrådet/
Gunnel Borgegård

Årsmötet 2024

Ett välbesökt årsmöte den 5 maj ägde rum i Katolska stiftets lokaler i Gamla stan. I anslutning till förhandlingarna fick vi lyssna till ett starkt och intressant föredrag av Björn Wiman, kulturchef för DN: Myten om judarna.

Björn beskrev antisemitismens olika framträdansformer historiskt och i nutid. Han sa bland annat att antisemitismen aldrig handlat om judar. ”Den handlar om andras fantasier om judar.” Vi har alla ett ansvar att stå emot lögner och hatpropaganda. Till det antisemitiska mönstret hör också att judar kollektivt skuldbeläggs för sådant de inte kan påverka.

Den som vill fördjupa sig i ämnet rekommenderas ”Grinden i Dachau”, Björn Wimans nyligen utkomna bok.

Örjan Ekman

Bok: Det tidlösa hatet mot judarna

Antisemitismen triumferar. Särskilt nu, efter den 7 oktober. Demonstrationer mot Israel, men också mot judar i allmänhet, är vanliga, och kritiken mot Israel, som må vara legitim, glider ofta över i antijudisk affekt.

Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter, har givit ut sina sex essäer i Hatet mot judarna från 2021 i en nyutgåva, Grinden i Dachau, försedd med aktualiserande tillägg. Wiman står i första ledet i kampen mot judehatet och -föraktet i Sverige, han för kampen i sin tidning och i framträdanden i olika sammanhang, och i bokform.

Och han visar på paralleller mellan det historiska judehatet och annan rasism å ena sidan och aktuella fenomen och tendenser i vår tid, inte minst i Sverige. ”De moderna varianterna av judehatets konspirationsteorier sprids av aggressiva influensers på Tiktok, medan ett parti som grundades av bland andra nazistveteraner, fascister och öppna rasister har vunnit politiskt inflytande över regeringsmakten i Sverige”, skriver han.

En faktor som Wiman särskilt ser som viktig är kulturen. Konst och musik dikterades av de tyska nazisterna, den som var ”entartet” förintades och ersattes av germansk kitsch, ungefär som i Sovjetunionen. Lyckliga ariska arbetare och soldater. Totalitär kulturpolitik, försvagade folkrörelser och bantad folkbildning. ”Mönstret går igen i vår tid. Nu liksom då har kulturlivet en avgörande betydelse när den liberala demokratis principer hotas.”

Wiman pekar på ett egendomligt fenomen kring Europas ”upparbetning” av Förintelsen. Det som skedde mot judarna har varit och är en sten i skon, ett skamligt, obehagligt, irriterande minne och medvetande. Han citerar Marceline Loridan-Ivens, judisk polsk-fransk regissör och skådespelare om det västerländska judehatet: ”De kommer aldrig att kunna förlåta oss för det onda de har gjort oss”.

Det är svårt att bekämpa antijudaismen i dess ständigt nya former. Medierna är fyllda av påståenden, kampanjer, hat och förnedring. Vi behöver upptäcka, uppleva och uppskatta judiskt liv och judisk kultur i Sverige idag. Förintelsen måste ihågkommas, men ”kampen mot antisemitism måste lika mycket vara en kamp för upprätthållandet av en rik och fri judisk kultur i Sverige.” Wiman ringer i en varningsklocka.

Kaj Engelhart

Björn Wiman: Grinden i Dachau. Sex essäer om det tidlösa hatet mot judarna. Fri tanke 2014, 227 sidor

Sidan använder obligatoriska och nödvändiga cookies samt cookies från tredjepart för analys av trafik på sidan.