Sederafton – i år utan familjens fysiska närvaro

Morton Narrowe, överrabbin emeritus:

 Varje år ser jag fram emot två speciella aftnar, som är ägnade att komplettera och fördjupa den judiska andligheten. Den ena är Kol Nidre, aftonen före försoningsdagen, Jom Kippur. Den infaller på hösten. Den andra är Sederaftonen, den första kvällen av det osyrade brödets högtid, Pesach. Den infaller på våren. I år den 8 april.

Morton Narrowe

Kol Nidre är en högtidlig gudstjänst i synagogan. Sederafton i hemmet är mer informell, men ändå något så unikt som en stor måltid där man följer nedärvda traditioner, läser högt ur en urgammal bok, Haggada, och uppmanas att diskutera helgens innebörd och betydelse. Det står till och med så här i Haggadan: Det är en mitzvah att berätta om uttåget ur Egypten. Ju mer desto bättre.
 
Fram till i år har vår familj samlats, tre generationer, för att undervisa och inspirera barnen, läsa gamla texter och sjunga traditionella sånger, festa och fira. Tyvärr har den stora åldersskillnaden omöjliggjort djupa samtal om bibelns text och helgens religiösa innebörd. Vi har för det mesta anpassat oss till barnens intressen och koncentrationsnivå. Vi har ställt frågor och fått barnen att dela med sig av hur de har förstått bibelns historia och berätta om annat som de har lärt sig i Hillelskolan. De vuxna har avstått från de djupa diskussionerna men den goda maten, gemenskapen kring bordet, barnens glädje av att fira med sina kusiner har ändå gjort kvällarna speciella för alla.
 
Och i år? I pestens tid? Vi kan zooma eller googla Hangout när vi tänder ljus, välsignar vinet Kiddush, ställer de fyra frågorna och sjunger en eller annan sång. Men det blir inte detsamma. Och ändå finns det ett ljus i mörkret, i den konstiga ensamheten, när min hustru Judith och jag sitter ensamma vid bordet och intar en festmåltid för två. Ljuset som jag ser är att i år kan vi två göra det som inte gick i de stora familjesamlingarna, när att hitta afikommen (en bit osyrat bröd som gömts för att barnen under kvällen ska söka efter den) är viktigare än det märkliga att Moses, ledaren som förde israeliterna ut ur Egypten inte finns med i Haggadans text. (Men varför? Intressant diskussion, eller hur?) Den 8 april kan Judith och jag uppfylla Haggadans viktiga bud att diskutera Pesachs mening och betydelse, frihet och slaveri och demokrati och tyranni. I år blir det en annorlunda sederafton. Våra tre barn kommer var och en att hålla en seder anpassad till sin familj och vi två skall hålla vår seder, anpassad till oss. Skönt, men egentligen långtifrån perfekt. 

Pesach och påsk 2020

Vad tänker du på inför årets pesach-/ påskhögtid? Vad skulle du vilja dela med dig av inför påsken?
Jag bad fyra av Samarbetsrådets styrelsemedlemmar skriva något om sin påsk och nu får alla hemsidans läsare ta del av det.
Prästerna Ulf Lindgren och Misha Jaksic skriver utifrån sina traditioner, Morton Narrowe om en annorlunda sederafton i corona-tider och Kaj Engelhart om ett påskfirande i Senegal.

Från styrelsen för Samarbetsrådet för Judar och Kristna önskar vi alla en god helg!

Gunnel Borgegård

Fortsätt läsa ”Pesach och påsk 2020”

Midrashiska funderingar

Den 9 mars gick skådespelaren Max von Sydow ur tiden. Samma dag berättade man i Sveriges Radios Studio 1 om hans liv och verksamhet. Inslaget avslutades med en uppspelning av den berömda scenen ur filmen Det sjunde inseglet, då Riddaren och Döden möts i ett parti schack. Riddaren (von Sydow) ställs ansikte mot ansikte med Döden (Bengt Ekerot) och de inleder en dialog: Vem är du? Jag är döden… Snart tar spelet vid, för att med några uppehåll fortsätta filmen igenom.

Fortsätt läsa ”Midrashiska funderingar”

Kristna måste läsa Psaltaren

Genom den kristna kyrkans historia har ofta synden fått en dominerande plats, en järnridå som förhindrar gudsrelationen, som om vi människor på egen hand kunde förstöra Guds relation till oss. Därför är det så viktigt att regelbundet återvända till den hebreiska bibeln och i synnerhet till Psaltaren där en helt annan bild ges, en bild där synden inte förnekas men inte heller tillåts dominera.

Fortsätt läsa ”Kristna måste läsa Psaltaren”

Kan vi lära något av judiska mystiker?

Hur kan vi veta något om Gud? Finns det tekniker som gör det möjligt för människan att möta Gud? Judiska mystiker grubblade i århundraden över frågorna om det gick att möta Gud och om det gick att veta något om Gud. Ulf Lindgren presenterar här två av den judiska mystikens giganter Abulafia och Isac Luria och funderar över vad vi kan lära av dem idag.

Fortsätt läsa ”Kan vi lära något av judiska mystiker?”

Sidan använder obligatoriska och nödvändiga cookies samt cookies från tredjepart för analys av trafik på sidan.