alt text

Hebreisk lovprisning blev konfessionell uppstickare i reformationens Sverige

Lauda, Jerusalem, Dominum; lauda Deum tuum, Sion. Ett stycke i psalm 146 på latin i Vulgatans översättning. En av de sista fem psaltarpsalmerna i den hebreiska Bibeln, där den börjar med ett Halleluja, alltså en lovprisning. Den ingår i den dagliga judiska morgonbönen och utgör dagens psalm i den judiska festgudstjänsten på Simchat Torah, Torahns Glädjehelg: Lova Herren, Jerusalem, Sion, prisa din Gud. Han gör bommarna för dina portar starka och välsignar ditt folk där inne. Han ger fred och välgång åt ditt land och mättar dig med finaste vete…

Ända sedan medeltiden har den lästs och sjungits i den katolska vespergudstjänsten på söndagarna, enligt föreskrift av den helige Benedikt av Nursia, det västerländska munkväsendets grundare på 500-talet. Inte underligt då att den lockade till tonsättning och blev tolkad musikaliskt av en lång rad kompositörer, bjässar som Monteverdi och Vivaldi, Schütz och Bach under barocken.

Orlando di Lasso 1530/32 – 1594
Phrood / Public domain

Och Orlando di Lasso på 1500-talet skriver ett mäktigt körverk, hyllande och jublande i varierande tempi, dynamiskt och färgrikt. Det sprids och sjungs över hela Europa och inspirerar till efterhärmningar. Teman och melodier ur hans verk tas upp av andra kompositörer, en av dem märkligt nog en svensk, Bertil (Bartolomeus) Kellner, den förste svenske till namnet kände körkompositören.

I biblioteket i Västerås gymnasium finns noterna till en praktfull latinsk mässa för sex stämmor med namnet Missa Lauda Hierusalem. Daterad 1598 och signerad av Kellner. Han stod i Johan IIIs tjänst som medlem i hans hovkapell, och hans mässa vittnar om kunskap om Johans katolicerande reformer. Johan försökte införa en reformkatolsk liturgi och kyrkoordning i det av pappan Gustav Vasa lutheraniserade Sverige. Efter hans död stod striden mellan hans son Sigismund, rättmätig arvinge till tronen, och hertig Karl som utövade en antikatolsk politik. Sigismund var nu katolsk kung i Polen.

Biskop
Olaus Stephani Bellinus ca1545-1618
Olika/okänt / Public domain

Sverige hade blivit lutherskt, men det fanns fickor av katolska sympatier. Till exempel hos västeråsbiskopen Olaus Stephani Bellinus, Olof Stefansson från Bälinge. 1598 skriver han till sina präster och uppmanar dem att fira ”rika tacksägelsegudstjänster” i glädjen över att Sigismund landstigit och segrat över hertig Karl vid Stegeborg. Men bara några veckor senare besegrades Sigismund i slaget vid Stångebro, och den katolska drömmen var över.

Tänk om Kellners Missa skrevs på uppmaning av västeråsbiskopen Bellinus till festligheterna 1598. Det är nog ingen slump att noterna ligger i Västerås gymnasium, som hade goda sångare. Och samma mässa finns i en handskriven kopia i Tyska kyrkans skola i Stockholm, också den med kvalificerade sångare. Kopplingen mellan mässan och Sigismunds landstigning kan inte bevisas, men är rimlig. En så praktfull latinsk katolsk mässa kräver ett ovanligt högtidligt sammanhang med katolsk anknytning, vilket är musikhistorikerna Hans Åstrands och Gunnar Larssons lockande hypotes. I så fall vittnar den om ”den sista religionsstriden på svensk mark”, som musikprofessorn Mattias Lundberg i Uppsala uttrycker det. Mycket mer om Bertil Kellner vet vi inte heller.

Kellner har använt motiv och inslag i Orlando di Lassos psalmmotett Lauda Jerusalem, därav namnet. En sådan mässa med lån från namngivna förebilder kallas parodimässa och är en ganska vanlig företeelse på 1500-talet. Kellners mässa når inte upp till Lassos motett – ”OK, den är kanske inte första rangens, men andra. Och sen finns det ju tredje och fjärde också…”, menade Mattias Lundberg inför åter-uruppförandet i Tyska kyrkan i december 2019.

Och nog låter det pampigt när Peter Pontvik och hans Ensemble Villancico framför mässan och andra samtida verk i Botkyrka kyrka utanför Stockholm. Och som både musikhistoriskt och kyrkohistoriskt unicum är det en bragd att ha fått till en god och stiltrogen inspelning. Förutom körens sex stämmor och orgel hör vi beledsagande blåsare i tidens anda – zinkor, tromboner – och slagverk. Ett eko från en tid när ingenting var riktigt självklart beträffande religionstillhörigheten i Sverige.

Kaj Engelhart

Bertil (Bartolomeus) Kellner: Sweden’s Earliest Polyphonic Mass – anno 1598. Missa Lauda Hierusalem. Ensemble Villancico, dir. Peter Pontvik. 2019 Theregoat Records THG201901

Bild: Pixabay, FotoRieth