Textkritiker brukar använda ordet emendation, när de föreslår en ändring i en gammal text som i århundraden eller – som i Bibelns och i Homeros fall – i årtusenden har bevarats från antiken. Det är lätt att förstå att den som för hand kopierar en lång text lätt kan skriva fel eller hoppa över ett ord eller till och med en hel rad. En som kopierar en helig och redan kanoniserad text är mer noggrann än en som för hand skriver av ett exemplar av en viktig skrift som finns i manus men som ännu ej blivit förklarad helig, kanoniserad. Och man blir än mer benägen att göra ett skrivfel då man skriver av anteckningar från ett tal som en eller annan profet har hållit. För många bibelforskare var textavvikelser i de bibelböcker som hittades bland dödahavsrullarna ingen överraskning. Anmärkningsvärt var dock att avvikelserna var få och att de ofta visade sig vara den hebreiska grundtexten för Septuaginta, den första bibelöversättningen till grekiska.
Fortsätt läsa ”Om rättelser och avvikelser i den bibliska texten”Om helighet och personlig utveckling
”Om ni nu lyssnar till mig och håller mitt förbund skall ni vara min dyrbara egendom framför alla andra folk – ty hela jorden är min – och ni skall vara ett rike av präster och ett heligt folk som tillhör mig. Detta är vad du skall säga till Israels folk.” 2 Mos 19 5-6
På en liten gård med olivodlingar och fruktträd i södra Spanien formade jag som tonåring min framtids drömmar. Livet på landet bestod av distansskola på dagarna, svart/vit TV med två statskontrollerade kanaler på kvällarna. General Franco styrde över vårt intag av media. Höjdpunkter var westernfilm med brorsan på lördagskvällarna i byn. I dimmor av rök från billiga cigaretter och till knastret av potatischips och solrosfrön, konsumerade vi allt som fanns av utländsk stimulans. Det mesta amerikanskt, men på spanska och censurerat. Inga kyssar, inga heta möten mellan kvinnor och män, inga svordomar. John Waynes röst dubbad till knarrig, inrökt spanjor. Filmerna ingöt hopp om en spännande framtid som kofösare på den amerikanska prärien. Ibland hyrde vi hästar av en bonde i byn, galopperade över de torra kullarna i solnedgången och kände oss som hjältar på film. Det var underbart.
Fortsätt läsa ”Om helighet och personlig utveckling”Tänk på avståndet!
Vid mitten av 1700-talet uppsöktes den store skriftlärde rabbinen Elija den så kallade Vilna Gaon av en mindre begåvad före detta lärjunge. Lärjungen ville få ett rekommendationsbrev för en medelmåttig bok om etik, som han skrivit. Läraren läste boken och blev inte särskilt imponerad men kände sig ändå förpliktigad att handla positivt eftersom författaren var en före detta student, som hade gjort så gott han kunnat.
Rabbi Elija tog ett brevpapper och skrev ungefär så här: ”Denna bok innehåller en del djupa insikter i hur en människa bör leva. Läs den.” Och sedan, till allas stora förvåning, undertecknade rabbinen med sitt namn allra längst ned på sidan. Han hade lämnat drygt 75% av brevpapperet tomt.
Fortsätt läsa ”Tänk på avståndet!”Ekon från 1700-talets Venedig
1700-talets Venedig var egentligen bara en skugga av den mäktiga och rika stadsstat det en gång varit. 1204 hade den venetianska flottan varit med om att erövra Konstantinopel och dela på dess rikedomar. Högmedeltiden var en blomstringstid för staden, med vidsträckta besittningar runt Medelhavet och handelsförbindelser som pumpade in lyx och flärd och kryddor och guld. Men sedan följde osmanernas expansion västerut, och den internationella handeln hamnade småningom i andra händer.
Fortsätt läsa ”Ekon från 1700-talets Venedig”Fest och fasta i februari
En Zoom inspelning från programmet Fest och fasta i februari finns här:
Om kvinnor, bibeltexter och katolska kyrkan
Från Pater Klaus Dietz SJ fick vi i höstas dels en text där han funderar över hur den hebreiska bibelns texter används i den katolska liturgin dels en predikan som belyser detta.
Om kvinnor, bibeltexter och katolska kyrkan
Katolska kyrkan beslutade under Andra vatikankonciliet (1962 – 63) bland annat om en förnyelse och reform av liturgin. Man enades om principerna men överlämnade den konkreta utformningen av gudstjänstlivet åt en arbetsgrupp. 1987 kunde översättningen i en svensk altarmässbok tas i bruk.
Betydelsefullt för den judisk-kristna dialogen är att de viktigaste texterna i Tanakh (den hebreiska Bibeln) läses i både söndags- och vardagsmässor. Medan det i vardagsmässorna blir fortlöpande läsningar av böcker i Bibelns båda delar är söndagarnas val av texter ibland egendomligt. Den Hebreiska bibelns text är vald för att passa söndagens evangelium – underförstått att hela Bibeln syftar på Messias Jesus. En sådan tolkning i den kristna gudstjänsten kan tyvärr leda till en farligt ensidig uppfattning. Den Hebreiska bibeln beskriver ju mer: folkets mångfacetterade relation till Gud och Guds relation till det utvalda folket. Detta kräver av predikanten att inte gå i fällan utan beskriva hela Bibelns betydelse och skönhet.
Fortsätt läsa ”Om kvinnor, bibeltexter och katolska kyrkan”