Söndagen den 14 mars 2021 arrangerade Samarbetsrådet ett digitalt möte där Jakob Wirén talade med utgångspunkt i sin nyutkomna bok Att ge plats för den andre? Religionsdialog. Ersättningsteologi och Muhammed som profet. Mötet leddes av Helene Egnell. Mer än 60 personer hade kopplat upp sig.
Jakob Wirén är docent i systematisk teologi och teologisk sekreterare åt ärkebiskop Antje Jackelén.
Helene Egnell är präst i Svenska kyrkan, teologie doktor i missionsvetenskap och har under många år arbetat med religionsdialog.
Wirén framhävde att god religionsteologi behöver bedrivas i dialog med andra traditioner. Allt fler får nu erfarenhet av religionsdialog på en lokal nivå genom invandringen. Demokrati och religionsdialog hör samman. Ibland behöver vi lämna plats åt de andra; ibland behöver vi också försvara vår egen plats. Men vi får inte ta plats på andras bekostnad.
Wirén väljer att tala om ersättningsteologi och judisk-kristen dialog, om ersättningsteologi och hur den kan ersättas. Han framhåller att en väsentlig dimension är behovet av botgöring från oss kristna.
Som exempel på visuell ersättningsteologi visar han två målningar från Härkeberga kyrka gjorda i slutet av 1400-talet av Albertus Pictors skola. Kain, brodermördaren, avbildas med typiska judiska attribut som krokig näsa. Abel däremot ser svensk eller nordtysk ut. Dessa bilder finns i ett kristet gudstjänstrum. Det säger något om hur nära denna antijudiskhet låg den kristna förkunnelsen.
Kristendomen är en judisk rörelse. Vi glömmer så lätt att Jesus gräl med de skriftlärde var en inomjudisk diskussion. – Särskiljandet mellan judiskt och kristet var inte fullbordat ens på 300-talet.
Jakob Wirén citerar den amerikanska teologen Katharina von Kellenbach. Hon menar att i den kristna traditionen ses ofta judendomen som
- en prolog till kristendomen
- som en mörk kontrast mot vilken kristendomen framträder som ljuset
- som syndabock.
Ersättningsteologin fungerar som en kristen härskarteknik gentemot judendomen. Judendomen kan framställas som en religion som en gång var sann och riktig men inte längre är det. Wirén spann vidare på den tanketråden: ser man kristendomen som en ersättning för judendomen, kan man på samma sätt se islam som en ersättning för kristendomen. Ja, hårdrar man den tanken kan man också säga att Humanisterna skulle kunna ses som en ersättning av kristendomen.
Att bedriva teologi som om inte Auschwitz ägt rum är inte försvarbart. Att kristendomen är i majoritet och judendomen i minoritet lägger ett särskilt ansvar på den kristna kyrkan. Katharina von Kellenbach har arbetat mycket med frågor relaterade till Förintelsen. Hon menar att ersättningsteologi kan komma till uttryck på flera sätt
- Det judiska folket straffas, det är skyldigt till Jesus död. ”Hans blod må komma över oss och våra barn”, Matt. 27:25.
- Det judiska folket är utbytt: den kristna kyrkan är det nya gudsfolket, det sanna Sion eller sanna Israel.
- Det judiska folket är osynliggjort. Kristendomen beskriver ofta sig själv utan att säga något om sina judiska rötter. Ur den hebreiska Bibeln anförs endast mycket begränsade delar. Detta gäller också de kristna trosbekännelserna.
Ersättningsteologin blir ett verktyg för våld. Ersättningsteologin fördöljer den judendom som lever och är väsentlig.
Ersättningsteologi har funnits genom tiderna. Wirén citerar den framstående protestantiska teologen Karl Barth (1886-1968) som skriver: Det judiska folkets uppdrag har upphört. – Jakob Wirén pekar på tre exempel ur svenska psalmboken. I psalm 331 står: Mose gav oss lag och krav, Jesus lyfte bördan av. I både psalm 641 och 108 blir intrycket att Israel och Sion nu står för den kristna kyrkan.
I predikningar har vi ofta hört texten om hur lärjungarna rycker ax på sabbaten, Matt. 2:23 ff. Ofta ges texten en ersättningsteologisk utläggning: Lärjungarna sägs sitta fast i ett stelt, judiskt, iakttagande av lagarna. Det perspektiv vi då förlorar är att Jesus kritik av rådande regler i grunden är en inomjudisk diskussion.
Går det att ersätta ersättningsteologin? Enligt Wirén måste detta vara ett ständigt arbete precis som att en trädgårdsmästare behöver rensa, klippa och beskära. Många av de misstag som begås är dock grundade i omedvetenhet från predikanternas sida.
- Gud står fast vid sina förbund. Ett instiftades vid Sinai och ett genom Jesus. De är två partikulära förbund.
- Ofta sägs att Jesus är svaret – men på vilken fråga? Det handlar inte om hur det judiska folket ska lära känna Gud, det gör de redan. Inte heller är Jesus svaret på vem Messias är. Snarare är Jesus svaret på frågan hur den kristna kyrkan får del av det judiska folkets hopp. Wirén menar också att Jesus Kristus inte uttömmer vad som går att säga om Gud.
- Det är viktigt att inte driva de eskatologiska perspektiven för långt. Det gäller både eskatologiska betydelsen av Toran och Kristus eskatologiska roll.
Hur ersätta ersättningsteologi? Det är väsentligt att vara i dialog med levande judendom. Inom kyrkan centralt finns en ganska bred enighet om att det här arbetet måste göras.
Efter föredraget fick deltagarna möjlighet att ställa frågor som besvarades av Jakob Wirén och kommenterades av Helene Egnell.
Om man, som ofta görs, sammanfattar kristen tro i termer av skapelse, fall, Jesus, nya himlar och en ny jord, då försvinner den judiska historien.
I den kristna trosbekännelsen har allt det Jesus sade och gjorde försvunnit. Då osynliggörs något av det judiska; det historiska förankrade, som är så viktigt i judendomen, försvinner. Men det betyder i grunden att det egentligt inkarnerade tappas bort.
Dokumentet Guds vägar är mer spritt idag än tidigare.
Bilder av judar i barnbiblar är inte helt upplyftande. Men här har det enligt Wirén blivit mer nyanserat med åren.
Kristna kyrkor från Mellanöstern präglas av mer antijudiskhet. Vi kommer att få fler invandrare därifrån.
En fråga: gäller de 613 buden för judar och inte andra? Gäller då tron på Kristus kristna och inte andra? Alltså två väldigt olika förbund, som ändå i grunden har det väsentliga gemensamt.
I mässor utesluts ofta den gammaltestamentliga texten. Helene Egnell berättade om bloggen Tala väl, som behandlar texter som ofta ges en ersättningsteologisk tolkning. Bloggen är tänkt som ett stöd för predikanter i deras förberedelse. Tala väl är nu på väg att ges ut som bok.
Wirén får frågan: Vad hade du skrivit om om du hade fått utrymme för ett ytterligare kapitel? Hans svar blir att han vill skriva mer av religionsteologi, om begreppet förbund när det gäller judendom, kristendom och islam.
Vad är svårast med ersättningsteologin för det kristna etablissemanget? Jakob Wiréns svar är att det ligger så nära den kristna traditionen. Avslutningsvis återvänder Wirén till bilden av det nödvändiga, ständigt pågående arbetet i trädgården för att bli av med ersättningsteologin.
Lars Söderholm
