Inre slaveri

Ps 121

En vallfartssång.
Jag ser upp emot bergen: varifrån skall jag få hjälp?
Hjälpen kommer från Herren, som har gjort himmel och jord.
Han låter inte din fot slinta, han vakar ständigt över dina steg.
Han sover aldrig, han vakar ständigt, han som beskyddar Israel.
Herren bevarar dig, i hans skugga får du vandra, han går vid din sida.
Solen skall inte skada dig om dagen, inte månen om natten.
Herren bevarar dig från allt ont, från allt som hotar ditt liv.
Herren skall bevara dig i livets alla skiften,
nu och för evigt.

Den här texten, en vallfartssång ur Psaltaren, är en del av det vi läser under den judiska påskveckan Pesach.

Den judiska påsken firas till minne av den långa resan från slaveriet i Egypten till friheten i Kanans land. Uttåget ur Egypten, en fyrtio år lång vandring som formade israeliterna till det judiska folket.

Fortsätt läsa ”Inre slaveri”

Ersättningsteologin är ingen väderkvarn

I samtalet med Jakob Wirén om ersättningsteologi den 14 mars var en viktig iakttagelse att präster som använder ersättningsteologiska och andra antijudiska motiv i sina predikningar sällan är medvetna om att de gör det. Så djupt är det ersättningsteologiska tänkande integrerat i kristen retorik att predikanter inte riktigt hör vad de säger.

Fortsätt läsa ”Ersättningsteologin är ingen väderkvarn”

Vad skiljer påsken från alla andra högtider?

Med anspelning på frågan som inleder den judiska sedermåltiden och som handlar om uttågets natt ska jag nu vidga perspektivet till att omfatta hela högtiden, såväl den judiska som den kristna påsken. På åtminstone en punkt torde de flesta judar och kristna kunna vara fullkomligt överens, och det är att påsken inte går att tänka bort utan att det vi traditionellt menar vara judendom upphör att vara judendom och kristendom att vara kristendom. Låt mig ställa fyra frågor för att åskådliggöra detta påstående.

Fortsätt läsa ”Vad skiljer påsken från alla andra högtider?”

Praktisk religionsteologi som ger plats för den andre

Bokrecension

”God religionsteologi bedrivs i dialog med andra trostraditioner och är förankrad i interreligiös praktik”. Så inleder Jakob Wirén slutkapitlet i sin bok Att ge plats för den andre? Religionsdialog, ersättningsteologi och Muhammed som profet. Det är en hållning som jag bejakar. ”Praktisk religionsteologi” var ett begrepp som vi gärna använde på Centrum för religionsdialog: det praktiska dialogarbetet behöver reflektion, och den akademiska teologin behöver ta sig an de frågor som väcks i det konkreta religionsmötet.

Wirén använder en bussresa som bild för den religiösa samexistensen. Där inser vi att vi måste ge plats för varandra, och kan känna igen irritationen över den som brer ut sig för mycket. Vilket teologiskt utrymme är jag beredd att ge de andras trosföreställningar och traditioner inom ramen för min egen berättelse, och i vilken mån är jag beredd att stå upp för andras rätt till utrymme i samhället? Det är frågorna som boken behandlar.

Fortsätt läsa ”Praktisk religionsteologi som ger plats för den andre”

Sidan använder obligatoriska och nödvändiga cookies samt cookies från tredjepart för analys av trafik på sidan.