The Covid-19 pandemic has revealed the enduring systemic injustices and vulnerabilities in our societies, economies, political systems, and religious communities. It challenges our religious traditions to examine themselves in order to inspire effective actions for the common good both locally and globally.
Tisdagen den 27 april gästades Samarbetsrådet för judar och kristina Region Syd av psykologen och författaren Jehoshua Kaufman. Litteraturkvällen ägde rum på Zoom och handlade om Kaufmans nyutkomna bok Ett hederligt svenskt namn. Boken tar sitt avstamp i tjugotalets Lund, och följer de judiska familjerna Goldblum och Gutmann in i fyrtiotalet. Ett hederligt svenskt namn är en släktsaga och en kärleksroman som kretsar kring den unge Mauritz Goldblum och hans förbjudna relation med familjen Gutmanns hushållerska Ingeborg.
Varför innehåller Bibeln inga klassiska hjältar? Är det genom att visa sina brister som Bibelns berömda gestalter blir stora?
Ulf Lindgren, Bengt Mosesson och Morton Narrowe ställer sig och åhörarna dessa spännande frågor i ett samtal och tar bland annat upp Salamo, Jeremia, Jakob och Petrus. Ulf Lindgren inleder med den klassiska hjälten.
Evenemanget spelades in 9 maj 2021 på Zoom i anslutning till förenings årsmöte.
Söndagen den 14 mars 2021 arrangerade Samarbetsrådet ett digitalt möte där Jakob Wirén talade med utgångspunkt i sin nyutkomna bok Att ge plats för den andre? Religionsdialog. Ersättningsteologi och Muhammed som profet. Mötet leddes av Helene Egnell. Mer än 60 personer hade kopplat upp sig.
Jakob Wirén är docent i systematisk teologi och teologisk sekreterare åt ärkebiskop Antje Jackelén.
Helene Egnell är präst i Svenska kyrkan, teologie doktor i missionsvetenskap och har under många år arbetat med religionsdialog.
Wirén framhävde att god religionsteologi behöver bedrivas i dialog med andra traditioner. Allt fler får nu erfarenhet av religionsdialog på en lokal nivå genom invandringen. Demokrati och religionsdialog hör samman. Ibland behöver vi lämna plats åt de andra; ibland behöver vi också försvara vår egen plats. Men vi får inte ta plats på andras bekostnad.
Den stora förnyaren av synagogans liturgiska sång firar 200 år i år. Han heter Louis Lewandowski, född i preussiska Wreschen, nu Września i Polen, 1821, död i Berlin 1894. Han vävde in den traditionella synagogala sången i sina kompositioner i tidens romantiska musiksmak, och hans tonsättningar av de liturgiska texterna används än idag. Samtidigt blev hans musikaliska tolkningar av judiska texter populära också i det omgivande icke-judiska samhället.
Lewandowski föddes i en fattig småstadsfamilj, där hans far var schammes, synagogetjänare, och biträdande kantor i synagogan. Som tolvåring skickades Louis till Berlin för att förtjäna sin utkomst. Han togs upp i församlingen och blev dess ”singerl”, pojksångare i synagogan, med sin vackra röst. Han kom snart i kontakt med tongivande judiska familjer i staden och umgicks bland andra med släktingar till Felix Mendelssohn Bartholdy, vilket gav honom – som förste jude – tillfälle att studera musik vid Akademie der Künste i Berlin.
Minns ni flanellografbilderna? De som var så spännande i all sin enkelhet. Bilder som gav färg åt Bibelns berättelser. Enkelt återberättade gjorde påskens berättelser djupt intryck: Jesus red in i Jerusalem på en åsna, hyllad av folket. Bara en vecka senare blev han förrådd, ställd inför både rådet och Pontius Pilatus, korsfäst, död och begraven och uppstod på tredje dagen. Illustrationerna gjorde berättelsen, som utspelade sig i ett land och en tid långt borta, mer gripbara och levande.
För en del har dessa barndomens bilder brutits mot andra erfarenheter. Det som framstod som en enkel dramatisk berättelse fick nyanser. Gestalterna blev flerdimensionella individer i ett historiskt sammanhang. Många av oss drabbades av insikten att dessa gripbara men endimensionella bilder har varit katastrofala för andra. Bilder av överstepräster och fariséer som Jesu motståndare och fiender som ville se honom död, har samverkat med en antijudisk diskurs som resulterat i fördomar, likgiltighet och aversion mot judar. De har också banat väg för diskriminering, fördrivning, misshandel och folkmord.