Zionister, bundister – klezmersånger för alla!

-Du får vara vad du vill, zionist eller bundist, men nu för tiden dansar vi alla tango och charleston! En rad i krakówsnickaren och diktaren Mordechai Gebirtigs sång ”Kum Leybke Tantsn!” avslöjar att vi befinner oss i det glada 20-talet. I en annan sång av honom gläder sig pappan åt sina tre döttrar, ”Dray Tekhterlekh”, som gifter sig en efter en – och kvar blir bara pappan…

Fortsätt läsa ”Zionister, bundister – klezmersånger för alla!”

Den digitala dialogens för- och nackdelar

Under normala omständigheter skulle några av oss nu ha kommit hem från International Council of Christians and Jews konferens i Bratislava – men som så mycket annat detta år fick den ställas in – vi hoppas på nästa år! Men ledningen för ICCJ hade påpassligt organiserat ett ”webinarium” om dialogens möjligheter på nätet. De flesta av oss har vid det här laget deltagit i några videokonferenser – är det ett format som lämpar sig för religionsdialog? Det var frågan som behandlades i seminariet.

Fortsätt läsa ”Den digitala dialogens för- och nackdelar”

Hineni – här är jag!

Vid George Floyds begravning den 9 juni i Houston, Texas, hölls två tal som NBC TV visade på play.
Till skillnad från President Trump som visade upp en bibel utan att öppna den eller citera något ur den när han spelade in en PR-film utanför en kyrka lyfte både Joe Biden och en afro-amerikansk kongressledamot fram några välkända texter ur den heliga boken och lade ut dem när de talade i kyrkan.

Fortsätt läsa ”Hineni – här är jag!”

Vilket är det viktigaste budet?

Vilket är det viktigaste budet? Ett litet bibelstudium baserat på ett stycke ur en Midrashsamling (Sifre, Kedoshim, Parasha 2, kapitel 4)

Enligt Markus 12:28-34 fick Jesus en gång frågan Vilket är det viktigaste budet av alla? Då svarade han som många vet att det viktigaste budet är det dubbla kärleksbudet, nämligen kärleken till Gud (5 Mos. 6:5) och kärleken till nästan (3 Mos. 19:18).

Fortsätt läsa ”Vilket är det viktigaste budet?”

Hebreisk lovprisning blev konfessionell uppstickare i reformationens Sverige

alt text

Lauda, Jerusalem, Dominum; lauda Deum tuum, Sion. Ett stycke i psalm 146 på latin i Vulgatans översättning. En av de sista fem psaltarpsalmerna i den hebreiska Bibeln, där den börjar med ett Halleluja, alltså en lovprisning. Den ingår i den dagliga judiska morgonbönen och utgör dagens psalm i den judiska festgudstjänsten på Simchat Torah, Torahns Glädjehelg: Lova Herren, Jerusalem, Sion, prisa din Gud. Han gör bommarna för dina portar starka och välsignar ditt folk där inne. Han ger fred och välgång åt ditt land och mättar dig med finaste vete…

Fortsätt läsa ”Hebreisk lovprisning blev konfessionell uppstickare i reformationens Sverige”

Karantän och guldkalven


Om Adams ätande av äpplet för oss kristna är sinnebilden för människans bortvändhet från Gud, spelar guldkalven den rollen i judisk tradition.

Israeliterna hade vistats i Egypten i århundraden. De hade vant sig vid tempel med gudabilder. De hade vant sig vid att dyrka statyer. De visste att om man ville få något av en gud, behövde man offra något värdefullt till guden. Därför är det inte så konstigt att israeliterna, ensamma i öknen, faller tillbaka till ett beteendemönster de känner till. De vill bli räddade, och då behövs en staty av en gud och då behövs offer.

Fortsätt läsa ”Karantän och guldkalven”