Muterande antisemitism

Bilden visar Jonathan Sacks i ett av de många interreligiösa sammanhang han var engagerad i. Fr v Lord Carey, ärkebiskop av Canterbury, Jonathan Sacks, Mustafa Ceric, Stormufti av Bosnien, Jim Wallis, ledare för den evangelikala rörelsen Sojourners, från en presskonferens vid World Economic Forum i Davos 30 January 2009.
Copyright by World Economic Forum swiss-image.ch/Photo by Andy Mettler

För några veckor sedan dog Rabbi Lord Jonathan Sacks i London, överrabbin för det brittiska samväldet, författare till åtskilliga böcker om såväl judiska som interreligiösa teman och en framträdande profil i interreligiösa sammanhang. Hans roll och betydelse kan knappast överskattas.
Helene Egnell skriver i ett blogginlägg om hur Rabbi Sacks talade om antisemitismen som ett muterande virus och om hur det tydligt demonstrerades vid Nordiska Motståndsrörelsens, NMR, aktiviteter i samband med Jom Kippur i september i år.
Helenes blogginlägg finner man på: https://blogg.svenskakyrkan.se/crd/2020/11/08/muterande-antisemitism/

Judiska Föreningen i Borås – en unik församling

Borås synagoga

Under perioden 1945–1947 kom ca 800 judiska flyktingar till Borås. Här byggde de sin framtid, skapade en ny tillvaro och bildade familj. Ingen hade något annat än sitt lilla bagage efter Förintelsen med sig!

Bland de judiska församlingarna i Sverige intar Judiska Föreningen i Borås en särställning. Trots att det formellt inte är en församling fyller Judiska Föreningen i Borås en församlings funktioner för sina medlemmar. Europa låg i ruiner efter andra världskriget och sex miljoner judar hade mördats. Utan adress att återvända till tog sig många judar till Sverige på olika vägar och hamnade i Borås. Många reste också från Borås, när det stod klart att man ville till Israel för att där forma sin framtid.

Fortsätt läsa ”Judiska Föreningen i Borås – en unik församling”

Funderingar kring gott och ont i Bibeln

Morton Narrowe funderar kring gott och ont i bibeln.

Efter alla de stora hösthelgdagarna har judar världen runt börjat läsa om Toran från början, det vill säga från Genesis/Första Moseboken. Så har även jag gjort. Häromdagen, när jag kom till de sammanlänkade två verserna i 1 Mos 2:25 och 3:1, lade jag särskilt märke till den hebreiska texten. Och jag kom att tänka på ett styrelsesammanträde i Bibelkommissionen under arbetet med Bibel 2000. Under en lång eftermiddag nämnde jag för en trött grupp bibelkunniga huvudpoängen i den artikel som jag just nu skriver. Jag berättade om Professor Robert Alters lärda insikter och gav ett tips om bibelns litterära stil, en ovanlig ”play on words” som saknas i efterbiblisk hebreiska. När bibeln använder samma eller liknande ord eller ordstam i närheten av varandra, se upp! Därför att – OM ordet kan ha olika betydelser kan dessa förekomma just där i texten. Jag minns att intresset vid sammanträdet var svagt och att jag inte gick vidare med någon ordentlig förklaring. Men det gör jag nu.

Fortsätt läsa ”Funderingar kring gott och ont i Bibeln”

Besök i “de fattigas synagoga”

Söndagen den 18 oktober öppnades porten till Stockholms ortodoxa synagoga, Adat Israel, (Adat betyder församling) på S:t Paulsgatan på Söder för ett eftermiddagsprogram för Samarbetsrådets medlemmar. Ett 20-tal intresserade fick se den vackra synagogeinteriören, nu efter en aktuell renovering som skapat ett ljust, öppet rum med enhetligt målade väggar och fler fönster upptagna för ökat ljusinsläpp.

Fortsätt läsa ”Besök i “de fattigas synagoga””

The Aleppo Codex

Var Maimonides egen bibel själva ur-bibeln?
Hur lång är egentligen en meter och hur tungt är ett kilo? I Paris förvaras prototyperna för ur-metern och ur-kilot som ett slags universell likare, även om man idag definierar enheterna på matematiska grunder. Tanken att skapa ett slags likare föddes dock inte med franska revolutionen. Redan rabbinerna under de första århundradena av vår tideräkning kände ett behov av att skapa en enhetlig bibeltext av det vi idag kallar Gamla testamentet. Problemet var inte i första hand att det fanns många olika slags bibeltexter utan att texten inte var vokaliserad. De många bibelrullarna bestod av en lång rad konsonanttecken, inga skiljetecken, inga verser, inga kapitel. När det hebreiska språket blev allt mindre av ett levande språk, fick rabbinerna problem med att veta hur texten skulle vokaliseras, och därmed veta vilken verbform som texten använde eller om det ens var ett verb. 

Fortsätt läsa ”The Aleppo Codex”

Dödsskuggans dal

Ett av mina starkaste minnen från mina många år som styrelseledamot i Bibelkommissionen, 1974 – 2000, rör diskussionen om hur Psalm 23:4 borde översättas till nutidssvenska. Professor Bertil Albrektsson påminde alla närvarande vid sammanträdet om att Bibelkommissionens uppdrag var att översättningen skulle återge den mening och den uppfattning som de första åhörarna/läsarna anammade när bibelorden ursprungligen uttalades eller skrevs ned. Med detta som princip, fortsatte han, bör Psalm 23:4 ordagrant lyda: Även om jag vandrar i den mörkaste dal… Han förklarade då det som numera finns nedtecknat i fotnoten i Bibel 2000: … (ofta) tolkas ordet mörkaste som en sammansättning av ”död” och ”skugga”, så även i Septuaginta (200–100- t. f.v.t. på grekiska). Sådana sammansatta ord (t.ex. orden ”dödsskuggans” och ”dal” sammanfogade; min anmärkning)  förekommer dock inte i hebreiskan. Andra förekomster av ordet i den hebreiska bibeln (se t.ex. Job 34:22; Ps 107:10) visar att vad som avses är betydelsen ”(djupt) mörker”.

Fortsätt läsa ”Dödsskuggans dal”

Sidan använder obligatoriska och nödvändiga cookies samt cookies från tredjepart för analys av trafik på sidan.