Förintelsemuseets placering

I regeringsförklaringen i januari 2019 utlovade statsministern att ”Ett nytt museum inrättas för att bevara och föra vidare minnet av Förintelsen”.

I juli beslutade regeringen att tillsätta en utredning om ett sådant museum. Arbetet påbörjades i september förra året och den 15 april i år överlämnades betänkandet, Sveriges museum om Förintelsen,  till kulturministern. Några dagar senare föredrogs det för statsministern.

Utredningen säger inte något konkret om var muséet ska placeras. Två huvudkandidater finns, nämligen Malmö och Stockholm. Här publicerar vi två inlägg, ett som talar för Malmö och ett som talar för Stockholm.

Därför ska Förintelsemuseet placeras i Malmö

Den rätta platsen för Sveriges museum om Förintelsen är Stockholm


Foto: Utställningen ”Speaking Memories – Förintelsens sista vittnen” på Historiska museet
Upphovsperson: Erik Lernestål Upphovsrätt: Licensed under a Creative Commons Attribution 4.0 International License.

Angående händelserna i Malmö

Detta uttalande har skickats till moskén i Arlöv där Samir Muric verkar:

Imamer i Malmö!

Samarbetsrådet för Judar och Kristna har med förfäran följt de danska attackerna mot islam i Malmö och det våldsamma efterspel som följde på provokationerna. Vi vill nu uttrycka vår beundran över Samir Muric och andra imamers modiga ingripanden för att skapa lugn på plats. Tack också Samir Muric för dina tydliga och skarpa uttalanden. De har fått genomslag och de spelar roll!  Från Samarbetsrådet för Judar och Kristna sänder vi en hälsning till alla goda krafter som verkar i dialogens och kärlekens tjänst i denna tid märkt av våld och bränder. 

Salam, Shalom, Pax och Frid!

Samarbetsrådet för Judar och Kristna

Tack till alla givare

Den 19 juli var kollektsöndag i Stockholms stift där Samarbetsrådet för Judar och Kristna och Den Öppna Dörren i Stockholm delar en kollekt. Kollekten är ett viktigt bidrag till vår verksamhet och avgörande för stora delar av vår verksamhet.

Ett varmt tack till alla som bidraget till stiftskollekten i Stockholms stift eller på annat sätt givit ett bidrag till Samarbetsrådets verksamhet. Det betyder väldigt mycket för vårt fortsatta arbete. Varmt tack!

Styrelsen för Samarbetsrådet för Judar och Kristna

Det judiska samtalet

Nya testamentet är fullt av samtal mellan Jesus och skriftlärde och fariséer. Det är lätt att tro att deras samtal liknar våra TV-debatter: en har rätt och en har fel, en ska vinna debatten och en förlora. Eftersom det verkar som om Jesus vinner alla dessa diskussioner, framstår de skriftlärde som mindre kloka. Men det judiska samtalet liknar inte en TV-debatt. Det judiska samtalet handlar inte om att en vinner och en förlorar. Det judiska samtalet handlar om att hela tiden ifrågasätta, andra och sig själv, så att man alltid slutar med flera olika svar som alla är rätt samtidigt.

Fortsätt läsa ”Det judiska samtalet”

Sköna är dina tält, Jakob!

Som barn lärde jag mig en tradition som är nästan okänd i Sverige. När man träder in i en synagoga citerar man tyst på hebreiska 4 Mos. 24:5 Mah Tovu ohalecha Jaakov, mishkenotecha Jisrael – Sköna är dina tält, Jakob, dina boningar, Israel!

En variation av denna tradition fanns kvar under mina aktiva år som Stockholms rabbin, men var tämligen undangömd – till Glämsta, den judiska sommarkolonin, och till Stora Synagogans fredagskvällsgudstjänst, som inleddes med att förebedjaren och församlingen sjöng texten tillsammans. Bruket är nästan borta nu och ersatt av dikten Jedid Nefesh. Inledningen med Mah Tovah finns endast kvar vid kvällsgudstjänsterna på Rosh Hashanah och de tre vallfärdsfesterna.

Fortsätt läsa ”Sköna är dina tält, Jakob!”

Noa och kvinnan med kopparslantarna

I judisk tradition kallas ofta Noa den minste profeten. För att han inte protesterade. Han bara lydde. Profetens uppgift är att försvara folket mot Guds ilska, inte att hjälpa Gud att krossa folket. Noas lojalitet borde ha legat hos mänskligheten, inte hos Gud. Därför riktar rabbinerna stark kritik mot Noa. Han kallas profeten som går bakom Gud. Abraham, däremot, är profeten som går framför Gud och vågar protestera mot Guds beslut.

Noa sänder ut duvan från arken. Markuskyrkan i Venedig
anonimous master / FAL

För rabbinerna är relationen mellan Gud och gestalterna i främst 1 Mosebok en relation som är pedagogisk. Gud försöker träna människan att tänka själv. Lite då och då testar Gud hur det går och hoppas att människans inre kompass utvecklats. Det hade inte Noas. Rabbinerna brukar säga att han var det första försöket, och det misslyckades kapitalt. Men även om han inte är ett föredöme, så hade han åtminstone en lojalitet mot sin egen familj och byggde arken för att rädda den. Därför får han titeln profet. Tro som lydnad är inte ett föredöme, det är bara första steget i människans religiösa mognad.

Fortsätt läsa ”Noa och kvinnan med kopparslantarna”

Sidan använder obligatoriska och nödvändiga cookies samt cookies från tredjepart för analys av trafik på sidan.