Etikett: Bengt Mosesson

Söndagen den 14 maj hade Samarbetsrådet för judar och kristna årsmöte, vilket följdes av ett föredrag med den spännande rubriken ”Judisk humor – en överlevnadsstrategi för att kunna blanda tårar med glädje!”. Föredragshållare var Susanne Sznajderman-Rytz, välkänd som bland annat en stark kämpe för att bevara jiddischspråket och var med och drev igenom att jiddisch skulle bli ett av de nationella minoritetsspråken.. Till vardags bor Susanne i Borås och är utbildad lingvist.
Att tala om humor är svårt, det får ju inte bli en teoretisk föreläsning. Men Susanne är briljant. Med en underbar humor och med glimten i ögat underhöll hon deltagarna med historier om rabbiner och präster, sörjande och köpmän. Timmen bara svishade förbi och vi lämnade lokalen i Gamla stan med ett glatt sinne.

Bengt Mosesson

Rosh Hashana, det judiska nyåret,  Jom Kippur, försoningsdagen och Sukkot, lövhyddohögtiden  

Under den judiska månaden Tishri – som vanligtvis infaller i september månad – firas tre stora judiska högtider. 

Fortsätt läsa ”Höstens judiska helger”

På kvällen den 10 december tänder judar världen över det första channukaljuset. Under åtta kvällar i rad tänder vi channukaljus, ett extra ljus varje kväll, ända till kvällen den 17 december då den åttaarmade channukian (channuka-ljusstaken) står fullt tänd.

Bakgrund
Channuka infaller alltid i december, under den mörka årstiden. Helgen firas till minne av ett mirakel som inträffade 167 år fvt. Makabéerna, den judiska rebellarmén hade besegrat grekerna, den härskande ockupationsmakten. Äntligen skulle templet i Jerusalem rensas på avgudar och återinvigas. När man skulle tända den eviga elden i templet hittade man olja som bara skulle räcka i en dag. Men det behövdes 8 dagar för att producera ny olja. Då skedde ett mirakel! Oljan tog inte slut efter 1 dag utan elden brann i ljusstaken i hela 8 dagar – tillräckligt länge för att hinna producera ny ren olja. Därför pågår helgen Chanukkah i 8 dagar.

Fortsätt läsa ”Channuka – ljusets fest”

Under perioden 1945–1947 kom ca 800 judiska flyktingar till Borås. Här byggde de sin framtid, skapade en ny tillvaro och bildade familj. Ingen hade något annat än sitt lilla bagage efter Förintelsen med sig!

Bland de judiska församlingarna i Sverige intar Judiska Föreningen i Borås en särställning. Trots att det formellt inte är en församling fyller Judiska Föreningen i Borås en församlings funktioner för sina medlemmar. Europa låg i ruiner efter andra världskriget och sex miljoner judar hade mördats. Utan adress att återvända till tog sig många judar till Sverige på olika vägar och hamnade i Borås. Många reste också från Borås, när det stod klart att man ville till Israel för att där forma sin framtid.

Fortsätt läsa ”Judiska Föreningen i Borås – en unik församling”