Bok: Det tidlösa hatet mot judarna
Antisemitismen triumferar. Särskilt nu, efter den 7 oktober. Demonstrationer mot Israel, men också mot judar i allmänhet, är vanliga, och kritiken mot Israel, som må vara legitim, glider ofta över i antijudisk affekt.
Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter, har givit ut sina sex essäer i Hatet mot judarna från 2021 i en nyutgåva, Grinden i Dachau, försedd med aktualiserande tillägg. Wiman står i första ledet i kampen mot judehatet och -föraktet i Sverige, han för kampen i sin tidning och i framträdanden i olika sammanhang, och i bokform.
Och han visar på paralleller mellan det historiska judehatet och annan rasism å ena sidan och aktuella fenomen och tendenser i vår tid, inte minst i Sverige. ”De moderna varianterna av judehatets konspirationsteorier sprids av aggressiva influensers på Tiktok, medan ett parti som grundades av bland andra nazistveteraner, fascister och öppna rasister har vunnit politiskt inflytande över regeringsmakten i Sverige”, skriver han.
En faktor som Wiman särskilt ser som viktig är kulturen. Konst och musik dikterades av de tyska nazisterna, den som var ”entartet” förintades och ersattes av germansk kitsch, ungefär som i Sovjetunionen. Lyckliga ariska arbetare och soldater. Totalitär kulturpolitik, försvagade folkrörelser och bantad folkbildning. ”Mönstret går igen i vår tid. Nu liksom då har kulturlivet en avgörande betydelse när den liberala demokratis principer hotas.”
Wiman pekar på ett egendomligt fenomen kring Europas ”upparbetning” av Förintelsen. Det som skedde mot judarna har varit och är en sten i skon, ett skamligt, obehagligt, irriterande minne och medvetande. Han citerar Marceline Loridan-Ivens, judisk polsk-fransk regissör och skådespelare om det västerländska judehatet: ”De kommer aldrig att kunna förlåta oss för det onda de har gjort oss”.
Det är svårt att bekämpa antijudaismen i dess ständigt nya former. Medierna är fyllda av påståenden, kampanjer, hat och förnedring. Vi behöver upptäcka, uppleva och uppskatta judiskt liv och judisk kultur i Sverige idag. Förintelsen måste ihågkommas, men ”kampen mot antisemitism måste lika mycket vara en kamp för upprätthållandet av en rik och fri judisk kultur i Sverige.” Wiman ringer i en varningsklocka.
Kaj Engelhart
Björn Wiman: Grinden i Dachau. Sex essäer om det tidlösa hatet mot judarna. Fri tanke 2014, 227 sidor
Musiktips: Sånger från synagogan
Emanuel Kirschner (1857-1938), ett av bagarmästare Aaron ben Mosches tio barn i schlesiska Oppeln, nuvarande polska Opole, sjöng som ung i ortens synagoga och kom tidigt till Berlin som elev till den berömda kantorn Louis Lewandowski. Här blev han snart andra kantor, innan han erbjöds förste kantorstjänsten vid synagogan i München 1881.
Präglad av Lewandowskis romantiska stil i sättningar och kompositioner av liturgiska körsånger, skapade han ett stort antal egna verk i en delvis självständig stil. Vid Münchens Stora synagoga verkade han i 45 år, tills han den 8 juni 1938 ombads leda avskedsgudstjänsten där. Nazisterna hade bestämt att synagogan skulle rivas.
Dagen därpå fick den 80-årige Kirschner åse hur rivningsjobbarna demolerade hans synagoga. Han kunde inte ana att så gott som alla synagogor i Tyskland skulle förintas inom ett år. Han dog i det judiska ålderdomshemmet i september 1938.
Kirschner efterlämnar en rad synagogala sånger för olika tillfällen och religiösa fester. Dessutom skrev han preludier för orgel, som aldrig har publicerats. Orgeln spelar en särskild roll i hans komponerande – den introducerades under stort motstånd till att beledsaga körsången i den liberala liturgin vid mitten av 1850-talet, under påverkan av den kristna kyrkomusiken.
Men Kirschner ägnar särskilt intresse och utrymme åt orgeln, som delvis får självständiga solistiska uppgifter i sångerna, som en sorts ”förebedjare”. Det ger en färgrik, delvis dramatisk karaktär åt de liturgiska körverken, av vilka ett urval sjungits in av den tyska kören ”offenbacher vokalensemble prophet” tillsammans med kantorn Nikola David och organisten Bettina Stübel under ledning av Christoph Siebert.
Kirschners musik är relativt okänd men lever vidare i en del synagogors gudstjänster. Med sitt eko av samtida kyrklig körmusik, men berikad med hebreiska rytmer och harmonier, ger inspelningen en upplevelse av hur det kan låta i synagogans gudstjänstfirande. Vackert, gripande och vördnadsbjudande också för oss kristna.
Kaj Engelhart (i Katolskt magasin)
Emanuel Kirschner
Synagogen-Gesänge
Solister, offenbacher vokalensemble prophet, orgel, dir. Christoph Siebert
Hänssler Classic CD23019
Kallelse till årsmöte
Härmed kallas alla medlemmar i Samarbetsrådet för Judar och Kristna till årsmöte söndagen den 5 maj kl 15 i Johannes Paulus II:s Pastoralcentrum, Brunnsgränd 4 i Gamla Stan.
Årsmöteshandlingar kommer att finnas för utdelning vid mötet.
Välkomna!
Styrelsen
NB! Efter årsmötet kl 16 inbjuds alla till en föreläsning med Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter, författare och debattör. Ämnet för hans föreläsning är Myten om judarna. Mer information under ’Våra kommande program’.
Videoföreläsning: Då gick judar och kristna skilda vägar
Här är videoupptagning från evenemanget Då gick judar och kristna skilda vägar. Föreläsare är Martin Landgren och samtalsledare Ulf Lindgren.
Videon spelades in söndagen 3 mars 2024 och är ett samarrangemang mellan Samarbetsrådet, Katedralakademin och Studieförbundet Sensus.
Se föreläsningen här Video: Då gick judar och kristna olika vägar
Videon har undertexter, aktivera genom att klicka cc symbol i nedre högra hörn. Undertexterna är automatgenererade och kan innehålla felaktiga, bristfälliga tolkningar.
Powerpointpresentationen som visades på föreläsningen kan laddas ner här: Da-gick-judar-och-kristna-skilda-vagar.pptx?media=1712573586
Videoföreläsning Judar och kristna, lika och ändå olika
Här är videoupptagning från föreläsningen Judar och kristna, lika men ändå olika. Föreläsare är Sebastian Selvén och samtalsledare Ulf Lindgren.
Videon spelades in söndagen 4 februari 2024 och är ett samarrangemang mellan Samarbetsrådet, Katedralakademin och Studieförbundet Sensus.
Video: Judar och kristna lika men ändå olika
Obs! Videon har undertexter. För att visa undertexter, klicka på CC symbolen längst ner till höger och välj Svenska. Texterna är automatgenererade och kan innehålla felaktigheter.
Tal vid Förintelsens minnesdag 27 januari i Falun av biskop Åke Bonnier
På Förintelsens minnesdag 27 januari hölls en ljusmanifestation i Falun. Biskop Åke Bonnier höll tal och här är hans tal:
TAL I FALUN, 27 JANUARI 2024, VID FÖRINTELSENS MINNESDAG
”…vad gott är har han kungjort för dig, o människa. Ty vad annat begär
HERREN av dig, än att du gör vad rätt är och vinnlägger dig om kärlek och vandrar i ödmjukhet inför din Gud?” (Mika 6:8)
Orden möter oss i profeten Mikas bok och trots att de skrevs för flera tusen år sedan är de brännande viktiga också idag! Vad annat begär Gud av oss än att vi gör rätt, vinnlägger oss om kärlek och vandrar i ödmjukhet inför vår Gud?
Och här är vi idag för att med största allvar stanna upp inför detta fruktansvärda – att vi människor inte har gjort rätt, inte har vinnlagt oss om kärlek eller vandrat i ödmjukhet inför vår Gud.
Vi samlas här idag för att aldrig glömma det fruktansvärda som hände i Europa under Förintelsen.
Fortsätt läsa ”Tal vid Förintelsens minnesdag 27 januari i Falun av biskop Åke Bonnier”