Sukkot…

Norrköpings judiska församling inbjuder Samarbetsrådet för Judar och Kristna till sin årliga Sukkot (lövhyddofest) under ledning av Överrabbin emeritus Morton Narrowe. Information och anmälan här.

Lövhyddofirandet påbjuds i 2. Mosebok 23,42, där det står I lövhyddor (Sukkot) skall ni sitta i sju dagar. Sukkotfirandet är både en skördefest och en påminnelse om judarnas 40-åriga ökenvandring efter uttåget ur Egypten. Under de sju dagarna äter man i lövhyddan, sjunger och studerar tillsammans.

För dem som kommer ”utifrån” blir det också en visning av synagogan och information om församlingen. Om tiden räcker, besöker vi begravningsplatsen.

…i Norrköpings synagoga

Den första synagogan i Norrköping invigdes på 1790-talet. Genom det s.k. judereglementet, 1782, hade judar fått rätt att bosätta sig i landets tre största städer: Stockholm, Göteborg och Norrköping – och där utöva sin religion. Vid mitten av 1800-talet hade församlingen växt ur den gamla synagogan och 1858 invigdes den nuvarande, med plats för 300 personer. Arkitekt var Carl Ståhl. Huset är uppfört i klassicistisk stil. Så småningom fick judar bosätta sig var de ville i Sverige och aktiviteten i församlingen minskade. Under 1980-talet låg i stort sett verksamheten i synagogan nere. Genom insamlingar och donationer samt bidrag från länsstyrelsen kunde synagogan renoveras och återinvigas i slutet av 1990-talet. I dag har synagogan en aktiv vänförening som anordnar konserter, föredrag, firar de judiska helgdagarna och håller vissa gudstjänster i synagogan.

Det handlar om de unga

På nytt råder det hätska stämningar mot judar i Sverige. I Malmö demonstrerar unga människor mot ett politiskt utspel från president Trump, utlyser en intifada och hotar med att ”skjuta judarna”. I Göteborg kastar våldsverkande ungdomar molotovcocktails mot synagogan och församlingshuset där ett möte pågår. Något liknande sker mot judiska gravkapellet i Malmö.

Sverige utmärker sig sedan tidigare för aggressiva hatattacker mot judar. Extremister från två håll är i farten: nazister och extrema islamister. Båda är ett hot mot demokratin och människors rätt att tillhöra och bekänna sig till en religiös övertygelse.

Ett eller annat internationellt politiskt utspel som inte har med människor i Sverige att göra får aldrig bli orsak till förföljelse mot grupper eller enskilda hos oss på grund av religion eller etnicitet. Vi uppmanar alla religiösa och politiska ledare att fördöma våldet och kräva säkerhet för utsatta folkgrupper.

Arbetet mot hat och våld måste börja med de unga. Familjen och skolan har ett huvudansvar. Och det måste börja nu.

Samarbetsrådet för Judar och Kristna
11 december 2017

Dödahavsrullarna

En kylslagen söndag i november samlades en stor skara i Gamla stan för att lyssna till Natalie Lantz och Håkan Bengtsson som berättade om Dödahavsrullarna.

Först fick vi höra historien om varför så mycket blivit så komplicerat när det gäller dessa texter. En del av rullarna hittades redan på 1940-talet, såldes till en antikhandlare i Betlehem och hamnade efter diverse turer i Israeliska museet i Jerusalem, i den berömda Bokens helgedom. Andra texter grävdes fram senare av ett kristet forskarteam och hamnade i Jordaniens ägo. Först efter starka påtryckningar publicerades dessa texter på 1990-talet. Då hade denna rent kristna forskargrupp i decennier förgäves försökt hitta kopplingar mellan texterna och den tidiga Jesus-rörelsen. Först när alla texter publicerats digitalt 2010 började judiska forskare jämföra dem med samtida rabbinska texter, och resultatet av dessa studier har precis börjat komma.

Läs mer

Teologi och praktik

Katedralakademin arrangerade tillsammans med Samarbetsrådet 29 oktober ett program med frågan hur mycket av Luther finns kvar i den lutherska Svenska kyrkan?
Caroline Krook, tidigare biskop i Stockholms stift, samtalade med Morton Narrowe, tidigare överrabbin i Judiska församlingen i Stockholm och Ulf Lindgren, domkyrkokaplan i Stockholms domkyrkoförsamling.

Kaj Engelhart var där och här är hans referat:

“Teologi och praktik.

I kyla och blåst samlades en intresserad skara deltagare till Samarbetsrådets och Katedralakademins program med biskop emerita Caroline Krook, överrabbin emeritus Morton Narrowe och domkyrkokaplan Ulf Lindgren den 29 oktober. Ämnet var ”Hur mycket av Luther finns kvar i den lutherska svenska kyrkan?”.

Läs mer