Louis Lewandowski 200 år

Den stora förnyaren av synagogans liturgiska sång firar 200 år i år. Han heter Louis Lewandowski, född i preussiska Wreschen, nu Września i Polen, 1821, död i Berlin 1894. Han vävde in den traditionella synagogala sången i sina kompositioner i tidens romantiska musiksmak, och hans tonsättningar av de liturgiska texterna används än idag. Samtidigt blev hans musikaliska tolkningar av judiska texter populära också i det omgivande icke-judiska samhället.

Louis Lewandowski 200 jubiläum

Lewandowski föddes i en fattig småstadsfamilj, där hans far var schammes, synagogetjänare, och biträdande kantor i synagogan. Som tolvåring skickades Louis till Berlin för att förtjäna sin utkomst. Han togs upp i församlingen och blev dess ”singerl”, pojksångare i synagogan, med sin vackra röst. Han kom snart i kontakt med tongivande judiska familjer i staden och umgicks bland andra med släktingar till Felix Mendelssohn Bartholdy, vilket gav honom – som förste jude – tillfälle att studera musik vid Akademie der Künste i Berlin.

Läs mer

Påskens bilder

Minns ni flanellografbilderna? De som var så spännande i all sin enkelhet. Bilder som gav färg åt Bibelns berättelser. Enkelt återberättade gjorde påskens berättelser djupt intryck: Jesus red in i Jerusalem på en åsna, hyllad av folket. Bara en vecka senare blev han förrådd, ställd inför både rådet och Pontius Pilatus, korsfäst, död och begraven och uppstod på tredje dagen. Illustrationerna gjorde berättelsen, som utspelade sig i ett land och en tid långt borta, mer gripbara och levande.

För en del har dessa barndomens bilder brutits mot andra erfarenheter. Det som framstod som en enkel dramatisk berättelse fick nyanser. Gestalterna blev flerdimensionella individer i ett historiskt sammanhang. Många av oss drabbades av insikten att dessa gripbara men endimensionella bilder har varit katastrofala för andra. Bilder av överstepräster och fariséer som Jesu motståndare och fiender som ville se honom död, har samverkat med en antijudisk diskurs som resulterat i fördomar, likgiltighet och aversion mot judar. De har också banat väg för diskriminering, fördrivning, misshandel och folkmord.

Läs mer

Inre slaveri

Ps 121

En vallfartssång.
Jag ser upp emot bergen: varifrån skall jag få hjälp?
Hjälpen kommer från Herren, som har gjort himmel och jord.
Han låter inte din fot slinta, han vakar ständigt över dina steg.
Han sover aldrig, han vakar ständigt, han som beskyddar Israel.
Herren bevarar dig, i hans skugga får du vandra, han går vid din sida.
Solen skall inte skada dig om dagen, inte månen om natten.
Herren bevarar dig från allt ont, från allt som hotar ditt liv.
Herren skall bevara dig i livets alla skiften,
nu och för evigt.

Den här texten, en vallfartssång ur Psaltaren, är en del av det vi läser under den judiska påskveckan Pesach.

Den judiska påsken firas till minne av den långa resan från slaveriet i Egypten till friheten i Kanans land. Uttåget ur Egypten, en fyrtio år lång vandring som formade israeliterna till det judiska folket.

Läs mer

Ersättningsteologin är ingen väderkvarn

I samtalet med Jakob Wirén om ersättningsteologi den 14 mars var en viktig iakttagelse att präster som använder ersättningsteologiska och andra antijudiska motiv i sina predikningar sällan är medvetna om att de gör det. Så djupt är det ersättningsteologiska tänkande integrerat i kristen retorik att predikanter inte riktigt hör vad de säger.

Läs mer

Vad skiljer påsken från alla andra högtider?

Med anspelning på frågan som inleder den judiska sedermåltiden och som handlar om uttågets natt ska jag nu vidga perspektivet till att omfatta hela högtiden, såväl den judiska som den kristna påsken. På åtminstone en punkt torde de flesta judar och kristna kunna vara fullkomligt överens, och det är att påsken inte går att tänka bort utan att det vi traditionellt menar vara judendom upphör att vara judendom och kristendom att vara kristendom. Låt mig ställa fyra frågor för att åskådliggöra detta påstående.

Läs mer