Teologi och praktik

Katedralakademin arrangerade tillsammans med Samarbetsrådet 29 oktober ett program med frågan hur mycket av Luther finns kvar i den lutherska Svenska kyrkan?
Caroline Krook, tidigare biskop i Stockholms stift, samtalade med Morton Narrowe, tidigare överrabbin i Judiska församlingen i Stockholm och Ulf Lindgren, domkyrkokaplan i Stockholms domkyrkoförsamling.

Kaj Engelhart var där och här är hans referat:

“Teologi och praktik.

I kyla och blåst samlades en intresserad skara deltagare till Samarbetsrådets och Katedralakademins program med biskop emerita Caroline Krook, överrabbin emeritus Morton Narrowe och domkyrkokaplan Ulf Lindgren den 29 oktober. Ämnet var ”Hur mycket av Luther finns kvar i den lutherska svenska kyrkan?”.

Caroline Krook presenterade reformationens svenska portalgestalter: Olaus Petri, Laurentius Petri och Laurentius Andreae. Utgångspunkten var Olaus Petris studier i Wittenberg hos Luther och Melanchton. Nyheterna de införde var ett gift prästerskap, gudstjänst på svenska och bibelöversättning till folkspråket, allt utifrån situationen i Wittenberg.

Reformatorernas betoning på läsning av Bibeln innebar ett intresse för att öka läskunnigheten. Bibelordet skulle förmedlas rent och oförfalskat, och det spreds med tiden genom ”Lilla Katekesen” för lekfolket och ”Stora Katekesen” för prästerskapet, men också genom psalmsång baserad på folkliga melodier och efterhand med nyskriven kyrkomusik.

Samtidigt tog Krook tydligt avstånd från Luthers antijudiska skrifter, som hon menade kännetecknar den ”sene Luther”. Och trots att Luther, som hon sade, var långtifrån ett helgon, bekände hon sin stolthet som biskop i den lutherska svenska kyrkan.

Morton Narrowe fäste uppmärksamheten på effekterna av Luthers antijudaism för senare tiders ideologiska och politiska antisemitism. Den kunde inte undgå att färga teologistudier och prästutbildning i Sverige, inte minst under de kritiska åren på 1930- och 40-talet. Med hänvisning till bl a Thomas Kaufmanns bok ”Luthers judar” (se Dialog hösten 2017) hävdade han att Luther föraktade och avskydde judarna under hela sitt liv och egentligen ville att de skulle fördrivas från Tyskland. Hans fråga var: finns det spår av Luthers judeförakt i teologi och prästutbildning i Sverige idag?`

Ulf Lindgren tog fasta på ett inlägg från en deltagare om sambandet mellan reformationens införande i Sverige och en nationalistisk, isolationistisk strömning som tävlade med den unionsvänliga, europainriktade kultur som rått sedan tidig medeltid och som låtit svenskar studera vid europeiska universitet och tillhöra en kontinental kulturkrets.

Gustav Vasa begagnade sig av denna strömning för att koncentrera den politiska och ekonomiska makten i sina egna händer. Följden var en period av kyrklig utarmning och avskärmning från utvecklingen i Europa, men också deltagande i religionskrig och ökande tendenser till politiskt envälde. Drottning Kristina blir en kontrast i sitt sökande till kulturgemenskap med det större Europa, som leder till hennes abdikation, exil och konversion.

Kaj Engelhart”