Nu finns den i tryck – resultatet av fyra års arbete med predikotexterna i Svenska kyrkans (och Equmeniakyrkans) evangeliebok. Tala väl. Predikokommentarer i Krister Stendahls anda började som en blogg där vi lade upp kommentarer till de kommande söndagarnas texter, med syftet att hjälpa predikanter att undvika de ersättningsteologiska fallgropar som finns i evangeliebokens texter och textkombinationer. När vi var inne på tredje årgången bestämde vi oss för att samla och utvidga materialet i en bok.
”Vi” är i detta sammanhang en grupp teologer och predikanter, de flesta svenskkyrkliga men även en jude, en katolik och en pastor i Equmeniakyrkan finns med. Bloggen sköttes av Centrum för religionsdialog i Stockholms stift, och boken blev utgiven av Bibelsällskapet på Bibelakademiförlaget. Boken kan beställas från Bibelbutiken. Boken lanserades i Stockholm i december, men den 17 januari hålls ett boksläpp i Göteborgs domkyrka, där undertecknad medverkar tillsammans med Benjamin Gerber från Judiska församlingen och Marie-Louise Bengtsson från Domkyrkoförsamlingen.
Rubriken ”Tala väl” är inspirerad av biskop Krister Stendahls fråga ”kan jag sjunga min sång till Jesus utan att tala illa om de andra?”. Under arbetets gång har jag funderat över varför det tycks vara så svårt att säga att något är bra utan att behöva jämföra det med något som utmålas som sämre. Delvis handlar det kanske om lättja: ”god Jesus kontra dumma fariséer” är ett Formulär 1A för predikan som är lätt att ta till. Det kan också handla om att intern kyrkokritik utnyttjar stereotypen ”fariséer, skriftlärda och överstepräster” som bilder för det predikanten är kritisk mot.
Men det handlar också om dramaturgi. Under julen har det slagit mig att vi kanske borde ha tagit upp de förmodat snåla och känslolösa värdshusvärdarna i Betlehem. Alltfler bibelvetare menar idag att det ord som översatts med ”härbärge” lika gärna kan betyda gästrum. Själv hörde jag det första gången av en palestinsk guide i kyrkan i Beit Sahour vid ”herdarnas äng”: rimligen bodde Josef och Maria hos släktingar, men det var antagligen fullt i gästrummet och i den del av huset där djuren bodde fanns mer avskildhet och värme. Troligen fanns det då också kvinnor i huset som kunde hjälpa till vid förlossningen.
Men de predikningar jag hört i år har gått på det vanliga temat om ogina värdshusvärdar och den ensamma förlossningen i ett dragigt stall. Och det är förstås en ”bra story” – men är det inte lika uppbyggligt att predika om att gemenskap och hjälpsamhet präglade Jesus inträde i världen? Risken är också att vi läser berättelsen om de stängda dörrarna i Betlehem tillsammans med orden i Johannesevangeliets prolog ”han kom till det som var hans, och hans egna tog inte emot honom” som är en alternativ predikotext på juldagen. Och då kan – även om det inte utsägs – de ogina värdshusvärdarna representera det judiska folket i predikantens och/eller församlingens tankevärld.
Med detta vill jag säga att när ersättningsteologiska teman dyker upp i predikningar är det sällan eller aldrig avsiktligt. Det handlar snarare om omedvetenhet – så ett av syftena med boken är att medvetandegöra predikanterna om den antijudiska retorik som genomsyrar kristen tradition, att öva upp en ryggmärgsreaktion som gör att de själva får syn på stereotyperna. Men syftet är också att hjälpa dem att tala väl i betydelsen formulera intressanta predikningar bortom standardformulären. Att lära sig mer om Andra templets judendom och judisk texttolkningstradition ger goda förutsättningar för det.
Dessbättre inbjuder inte alla kyrkoårets texter till antijudiska utläggningar – därför kommenteras inte heller alla texter. Utöver textkommentarerna innehåller boken tematiska texter som fördjupar vissa problemställningar, ordförklaringar, en fyllig litteraturlista för vidare läsning, sakordsindex samt ett index på bibeltexter, för att även predikanter från kyrkor som använder andra lektionarier ska kunna använda den.
Helene Egnell
Redaktör för Tala väl
