Etikettarkiv: Kaj Engelhart

Stora synagogan firar 150 år

Mellan Kungsträdgården och Berzelii park reser sig en byggnad, likt ett babyloniskt tempel, med eleganta detaljer från det moriska Alhambra och med rosettfönster som en fransk katedral. Det är Stockholms Stora synagoga, ädelt tillbakadragen i sin unika prakt som en av stadens allra förnämsta byggnader från 1800-talet.

jag må bo mitt ibland dem: Stockholms stora synagoga 150 år.

Synagogan fyllde 150 år i fjol och till födelsedagen hade Judiska församlingen gett ut en storslagen jubileumsbok med mängder av illustrationer och en lång rad intressanta artiklar som belyser skönhetens historia ur många aspekter. Författarna kommer från olika discipliner och svarar för omväxlingsrika texter där man lär sig massor. Till exempel att synagogan, som den fysiskt existerar, på ett sätt var efter sin tid. Ty 1870, när den invigdes, hade Sveriges judar fått rätten att bo var de ville och äga fast egendom och då började synagogorna byggas mindre exotiska och uppseendeväckande för att markera att judarna var en integrerad del av befolkningen.

Läs mer

Bokrecension: Judendomen i kristet perspektiv

Bo Johnson, professor emeritus i Gamla testamentet i Lund, har skrivit om ”Judendomen i kristet perspektiv”. Ämnet är intressant och viktigt och behöver behandlas på ett sätt som gör upp med den kristna antisemitism och ersättningsteologi, som ännu finns på olika håll. Och det behöver ske utifrån modern teologi och insikten om sambandet mellan oss kristna och ”våra äldre bröder”, som Johannes Paulus II sade vid sitt besök – det första någonsin av en påve – i Roms synagoga.

Som forskare med förankring i Gamla Testamentet har författaren en självklar kompetens, när han skildrar judendomens historia och ”tro och liv i dagens judendom”. Man får en klar och lättläst sammanfattning av åtminstone 4000 års judisk historia, med betoning på den rabbinska tiden, Jesu samtid, och senare. Den belyser de rörelser och processer som var verksamma när den lilla judiska jesustroende sekten blir till en självständig religion, med ofta komplicerade, plågsamma och destruktiva band till moderreligionen. Från tidiga konflikter växer en tradition fram av kristet avståndstagande, småningom förakt och till sist våldsbejakande utrotningssträvan, manifesterad i inkvisition och pogromer, förfalskade skrifter och fanatiskt hat.

Läs mer

”…ett litet stycke från Kishinev – men med klös!”

Det finns en värme och lågmäld närhet, samtidigt med den mjuka lystern i Anne Kalmerings sång och instrumentalisternas raka virtuositet, i den nya CDn ”Vayter” från i höst. Det senaste bidraget från klezmerstjärnan Anne Kalmering och Stahlhammer Klezmer Classic, det vill säga Semmy Stahlhammer, Miriam Oldenburg och Isabel Blommé, bjuder på tolv kända och okända stycken ur klezmertraditionen som omfattar både ashkenaziska och sefardiska sånger och melodier.

Läs mer

Besök i “de fattigas synagoga”

Söndagen den 18 oktober öppnades porten till Stockholms ortodoxa synagoga, Adat Israel, (Adat betyder församling) på S:t Paulsgatan på Söder för ett eftermiddagsprogram för Samarbetsrådets medlemmar. Ett 20-tal intresserade fick se den vackra synagogeinteriören, nu efter en aktuell renovering som skapat ett ljust, öppet rum med enhetligt målade väggar och fler fönster upptagna för ökat ljusinsläpp.

Läs mer

Zionister, bundister – klezmersånger för alla!

-Du får vara vad du vill, zionist eller bundist, men nu för tiden dansar vi alla tango och charleston! En rad i krakówsnickaren och diktaren Mordechai Gebirtigs sång ”Kum Leybke Tantsn!” avslöjar att vi befinner oss i det glada 20-talet. I en annan sång av honom gläder sig pappan åt sina tre döttrar, ”Dray Tekhterlekh”, som gifter sig en efter en – och kvar blir bara pappan…

Läs mer
alt text

Hebreisk lovprisning blev konfessionell uppstickare i reformationens Sverige

Lauda, Jerusalem, Dominum; lauda Deum tuum, Sion. Ett stycke i psalm 146 på latin i Vulgatans översättning. En av de sista fem psaltarpsalmerna i den hebreiska Bibeln, där den börjar med ett Halleluja, alltså en lovprisning. Den ingår i den dagliga judiska morgonbönen och utgör dagens psalm i den judiska festgudstjänsten på Simchat Torah, Torahns Glädjehelg: Lova Herren, Jerusalem, Sion, prisa din Gud. Han gör bommarna för dina portar starka och välsignar ditt folk där inne. Han ger fred och välgång åt ditt land och mättar dig med finaste vete…

Läs mer