Religion i Ukraina före, under och efter kriget.

OBS! Ny tid och ny plats!

Den 24 februari 2022 förändrades livet för invånarna i Ukraina och för många, många andra. Det ryska angreppet på Ukraina påverkar hela vår värld och oron är stor över utvecklingen och över att vi inte ser något slut på kriget.

Religion spelar en stor roll i Ukraina och allra störst inflytande har den ortodoxa kyrkan. Vad spelar religionen för roll i människornas dagliga liv?
Hur såg det ut före den 24 februari? Vad har religionen för plats under kriget? Och hur kan man tänka sig att det kommer att se ut när kriget en dag är förbi?

Cyril Hovorun. Foto Fr Maxim Brusnika

Samarbetsrådet har glädjen att inbjuda till ett program med Arkimandrit Cyril Hovorun, som kommer att tala om Religion i Ukraina före, under och efter kriget.

Cyril Hovorun är född i Ukraina och inledde sina studier vid universitetet i Kiev i teoretisk fysik innan han började studera teologi. Han har studerat och undervisat vid en lång rad seminarier och institutioner i Europa och i USA. För närvarande är han professor i ecklesiologi, internationella relationer och ekumenik vid Teologiska Högskolan (Enskilda Högskolan) i Stockholm.

Arkimandriten talar engelska och sammanfattningar kommer att ges på svenska.

OBS! Evenemanget har tidigare utannonserats till 18 september men flyttats till ny tid och ny plats. Programmet hålls söndagen 30 oktober kl 15 på Själagårdsgatan 13 i Gamla Stan i Stockholm. Ingen anmälan behövs. Fritt inträde för medlemmar. 50:- för övriga.

OBS. Den tidigare annonserade Zoom sändningen har ställts in.

 

Besök i synagogan Adat Jisrael på Södermalm

Den traditionella/ortodoxa synagogan Adat Jisrael på Södermalm, som grundades 1871, välkomnar Samarbetsrådet för judar och kristna. För första gången får Samarbetsrådet möjlighet att besöka synagogan Adat Jisrael.

Sedan 1917 har synagogan huserat på samma adress. Nyligen har byggnaden målats om och renoverats och det är en ljus och luftig interiör som välkomnar. Synagogan grundades av judar som bodde på Södermalm och som var traditionella i sin religionsutövning.

Jonas Sundberg guidar oss i synagogan och berättar om dess intressanta historia. Sofia Winiarski spelar dragspel och talar om Spelman på taket.

När? Den 18 oktober kl 15.00
Var? Samling utanför synagogan, Ragvaldsgatan 14, i hörnet Ragvaldsgatan – St.Paulsgatan.
(cirka 3 minuters promenad från Slussen eller Mariatorget)

Obligatorisk anmälan: bengt.mosesson@hotmail.com
OBS! Begränsat antal deltagare, max 40 deltagare.

Utflykt till Vänge kyrka ***INSTÄLLT***

 

**** Programpunkten är inställd ****

 

Samarbetsrådet för Judar och Kristna inbjuder till en söndagsutflykt till Vänge kyrka, ca 15 km väster om Uppsala.

I kyrkan finns målningar av Albertus Pictor och Malin Norrby, Judiska biblioteket, kommer att föreläsa på temat Varför finns ”den Andre” på väggen i Vänge? utifrån sin nyligen skrivna magisteruppsats om medeltida antijudisk kyrkokonst och samtida kyrklig historieförmedling, med exempel från Vänge kyrka.

Min kära mormor: kyrkoherdefrun i Vänge som hade en judisk mor är ämnet för Lena Kjersén Edmans föreläsning. Hon är litteraturvetare och barnbarn till Adolf Murray, kyrkoherde i Vänge, och hans Anne-Margrethe,  av den judiska släkten Suber.

Söndagen den 19 april i Vänge kyrka

11.00 Gemensam avfärd med charterbuss från centrala Stockholm.
12.00 Upphämtning av deltagare från Uppsala
12.30 Ankomst till Vänge kyrka. Picknicklunch (kosher, mjölkig) i församlingslokalen invid kyrkan.
13.30 Välkomstanförande av Jan Novosel, kyrkoherde i Vänge
13.40 Varför finns ”den Andre” på väggen i Vänge kyrka?
Föreläsning av Malin Norrby.
14.45 Min kära mormor: kyrkoherdefrun i Vänge som hade en judisk mor.
Föreläsning av Lena Kjersén Edman. Kaffe med hembakt serveras
16.00 Avfärd mot Uppsala och Stockholm

Hela programmet, föredrag, resa, lunch och kaffe, kostar endast 150 kronor per person tack vare subventioner från Samarbetsrådet och från Norra Hagunda församling.

Anmälan (bindande) sker genom inbetalning av 150:- till pg 441 10 55 -9 (Samarbetsrådet för Judar och Kristna) senast den 8 april. Avreseplats meddelas dem som anmäler sig.

Bortom våra gränser ***INSTÄLLT***

**** Programpunkten är inställd ****

 

 

Bortom våra gränser

om en modig kvinnas humanitära arbete i andra världskrigets skugga och

Kibbutzen Friheten

en dokumentärfilm om kibbutzen i Hedvigs prästgård i Norrköping

 

Söndagen den 5 april kl 14.00
Hedvigs prästgård, Fleminggatan 8, Norrköping

Michelle Mope Andersson och Karl-Olof Andersson berättar om Karin Wiking och hennes modiga arbete för att repatriera krigsflyktingar från hela Europa.

Efter en fikapaus visas dokumentärfilmen om Kibbutzen Friheten i Hedvigs prästgård på 1940-talet, ett samarbete mellan Svenska kyrkan i Norrköping och Mosaiska församlingen.

I dokumentärfilmen medverkar bland andra Maj Kalwa, som deltar i programmet och kommenterar filmen.

Kl 17 ges en konsert i Hedvigs kyrka med musik av J.S.Bach med Collegium Musicum under ledning av Stefan Fred.

Anmälan till S:t Olofs församlingsexpedition 011-24 14 00 eller till Ulla Olovsson, ulla.olovsson@hotmail.com senast den 1 april.

Varmt välkommen!

 

För dem som reser från Stockholm med tåg rekommenderas tåget 11.54 med ankomst till Norrköping 13.33. Från stationen är det en kort promenad (ca 10 minuter) till Hedvigs prästgård.

Judisk invandring till Sverige genom tiderna

Varifrån kom de judiska invandrarna? Var de flyktingar? Eller fria invandrare? Varför kom de till Sverige? Var bosatte de sig? Hur togs de emot och hur integrerade de sig i det svenska samhället? Hur ser det ut i dag?
Carl Henrik Carlsson har i många år arbetat med svensk-judisk historia dels som forskare och lärare vid Uppsala universitet och vid Paideia dels som föredragshållare och författare.

Föreläsning av fil.dr. Carl Henrik Carlsson
söndagen den 23 februari kl 15 på Själagårdsgatan 13 i Gamla Stan.

Religiösa minoriteter tar plats i det svenska samhället

När judar fick möjlighet att bosätta sig i Sverige för snart 250 år sedan definierades de till att börja med inte som en religiös minoritet. För den lutheranska enhetsstaten var existensen av avvikande trosbekännare en anomali. De svenska judarna betraktades som representanter för den ”judiska nationen”, och församlingarna utgjorde ett slags enklaver med sina egna traditionella strukturer och styrelseformer.  1800-talets emancipations- och sekulariseringsprocess förvandlade så småningom den judiska gruppen till en religiös minoritet, men år 2000 blev de åter en nationell minoritet. Den här resan mellan olika definitioner speglar historiska förändringar i synen på religion, nationell identitet och statsmakt. Detta är frågor med brännande politisk aktualitet i dagens Europa.

Anders Hammarlund, musiketnolog, kulturhistoriker, musiker och författare
Söndagen den 26 januari kl 15
Storkyrkosalen, Stortorget 1, Gamla Stan

Välkomna!