Påskveckan i den ortodoxe kristnes liv

Misha Jaksic, ortodox präst

När Jesus tillfrågades varför hans lärjungar inte fastade, svarade Han: “Inte kan väl bröllopsgästerna fasta medan brudgummen är hos dem. Så länge de har brudgummen hos sig kan de inte fasta. Men det skall komma en tid då brudgummen tas ifrån dem, och när den dagen är inne kommer de att fasta”. (Mark 2:19-20)

Misha Jaksic Foto: Johannes Söderberg, SVT

Påsktiden är den kristnes årliga vandring mot Jerusalem, och den Stora veckans omtumlande händelser – där mänskligheten slutligen kröns som en brud med Guds största gåva till både mänskligheten och hela skapelsen, livets seger över döden – är vi de fastande bröllopsgäster-na. Med bön, fasta och vaksamhet när vi vår själs oljelampa. Och tillsammans med de visa brudtärnorna i Herrens liknelse (Matt 25:1-13) iordningställer vi vår egna inre brudkammare för mötet med Brudgummen, som kommer till var och en av oss med det eviga livets bröllopsgåva, liksom Han kommer för att uppfylla kosmos, hela skapelsens brudgemak, med Guds Rikes oskapade ljus, det ljus som visar hela skapelsen i dess rätta form: ty mer strålande än något kungligt gemak har Kristi grav visat sig, vår uppståndelses källa (ur den Gudomliga liturgin).

Genom korsets och vetekornets lag (Joh 12:24) – en helighetens absurditet – går den ende Odödlige in i döden, för att föra mångfalden av oss dödliga till livet. Han som ständigt är hos oss, med oss, ja, också i oss, kommer dock ändå ständigt till oss, för att föra oss från vår tillvaro av mörker och förgängelse till det av ljus och liv uppfyllda paradiset, ja, låta detta paradis även bli en verklighet mitt ibland oss och djupt i oss.

I tacksägelse går vi, i denna den heligaste av veckor, Honom till mötes för att möta:
Messias ankomst i triumf och jubelropen på Palmsöndagen – Han som i himmelen tronar på keruberna, rider nu in på jordens damm sittande på en åsnas rygg;
Sveket, förräderiet, förnekelsen – Han som bejakar och bekräftar hela skapelsen och människan, dess krona, sviks nu, förråds och förnekas av sina lärjungar och närmaste vänner;
Domen – Hela världens Domare, Han som kommer för att fria och befria, fängslas nu och döms till döden av oss syndare;
Bespottelsen – Han som med sitt spott gav syn åt den blinde, bespottas nu av vår andliga blindhet;
Piskandet – Han som med piskrapp drev ut månglarna ur sin Faders hus, piskas nu av mänsklighetens oförsonlighet;
Törnekronan – Han som gjorde människan till skapelsens huvud och krönte henne med ära och härlighet, får nu av henne en törnekrona som sårar Hans huvud;
Spikarna och spjutet – De händer som helat sjuka, de fötter som gått genom världens tåredal med Rikets glädjebudskap, den kropp Gud antog för vår frälsnings skull, genomborras nu av järn;
Korsfästelsen – Han som upprättar den fallna människan, lyfts och spikas nu av henne upp på ett kors;
Gallan – Han som stillar vår existentiella törst med sig som livets vatten, erbjuds nu själv, i sin törst, galla att dricka;
Graven – Han som fört oss ut ur intighetens mörker till vardandets ljus, läggs nu av oss i en mörk grav;
Gravvilan – Han som vilade från sitt skapelseverk, vilar nu i graven sin sabbatsvila, samtidigt som Han påbörjar sin nyskapelse;
Uppståndelsen – Han som av oss mottog döden och graven, uppstår nu på skapelsens åttonde dag, ger oss nu livet och för oss till dagen utan afton.

Och i glädje lovsjunger vi:
Uppståndelsens dag! Låt oss upplysas, o folk! Påsken, Herrens Påsk! Från döden till livet och från jorden till himmelen har Kristus, vår Gud, fört oss fram, oss som sjunger segersången:
Kristus är uppstånden från de döda! (Ur Påskens kanon, Sång 1)

Så kom, låt oss ta emot ljuset av den Uppståndne! Den uppståndne Kristi ljus må upplysa oss alla!

Sederafton – i år utan familjens fysiska närvaro

Morton Narrowe, överrabbin emeritus:

 Varje år ser jag fram emot två speciella aftnar, som är ägnade att komplettera och fördjupa den judiska andligheten. Den ena är Kol Nidre, aftonen före försoningsdagen, Jom Kippur. Den infaller på hösten. Den andra är Sederaftonen, den första kvällen av det osyrade brödets högtid, Pesach. Den infaller på våren. I år den 8 april.

Morton Narrowe

Kol Nidre är en högtidlig gudstjänst i synagogan. Sederafton i hemmet är mer informell, men ändå något så unikt som en stor måltid där man följer nedärvda traditioner, läser högt ur en urgammal bok, Haggada, och uppmanas att diskutera helgens innebörd och betydelse. Det står till och med så här i Haggadan: Det är en mitzvah att berätta om uttåget ur Egypten. Ju mer desto bättre.
 
Fram till i år har vår familj samlats, tre generationer, för att undervisa och inspirera barnen, läsa gamla texter och sjunga traditionella sånger, festa och fira. Tyvärr har den stora åldersskillnaden omöjliggjort djupa samtal om bibelns text och helgens religiösa innebörd. Vi har för det mesta anpassat oss till barnens intressen och koncentrationsnivå. Vi har ställt frågor och fått barnen att dela med sig av hur de har förstått bibelns historia och berätta om annat som de har lärt sig i Hillelskolan. De vuxna har avstått från de djupa diskussionerna men den goda maten, gemenskapen kring bordet, barnens glädje av att fira med sina kusiner har ändå gjort kvällarna speciella för alla.
 
Och i år? I pestens tid? Vi kan zooma eller googla Hangout när vi tänder ljus, välsignar vinet Kiddush, ställer de fyra frågorna och sjunger en eller annan sång. Men det blir inte detsamma. Och ändå finns det ett ljus i mörkret, i den konstiga ensamheten, när min hustru Judith och jag sitter ensamma vid bordet och intar en festmåltid för två. Ljuset som jag ser är att i år kan vi två göra det som inte gick i de stora familjesamlingarna, när att hitta afikommen (en bit osyrat bröd som gömts för att barnen under kvällen ska söka efter den) är viktigare än det märkliga att Moses, ledaren som förde israeliterna ut ur Egypten inte finns med i Haggadans text. (Men varför? Intressant diskussion, eller hur?) Den 8 april kan Judith och jag uppfylla Haggadans viktiga bud att diskutera Pesachs mening och betydelse, frihet och slaveri och demokrati och tyranni. I år blir det en annorlunda sederafton. Våra tre barn kommer var och en att hålla en seder anpassad till sin familj och vi två skall hålla vår seder, anpassad till oss. Skönt, men egentligen långtifrån perfekt. 

Pesach och påsk 2020

Vad tänker du på inför årets pesach-/ påskhögtid? Vad skulle du vilja dela med dig av inför påsken?
Jag bad fyra av Samarbetsrådets styrelsemedlemmar skriva något om sin påsk och nu får alla hemsidans läsare ta del av det.
Prästerna Ulf Lindgren och Misha Jaksic skriver utifrån sina traditioner, Morton Narrowe om en annorlunda sederafton i corona-tider och Kaj Engelhart om ett påskfirande i Senegal.

Från styrelsen för Samarbetsrådet för Judar och Kristna önskar vi alla en god helg!

Gunnel Borgegård

Fortsätt läsa ”Pesach och påsk 2020”

Midrashiska funderingar

Den 9 mars gick skådespelaren Max von Sydow ur tiden. Samma dag berättade man i Sveriges Radios Studio 1 om hans liv och verksamhet. Inslaget avslutades med en uppspelning av den berömda scenen ur filmen Det sjunde inseglet, då Riddaren och Döden möts i ett parti schack. Riddaren (von Sydow) ställs ansikte mot ansikte med Döden (Bengt Ekerot) och de inleder en dialog: Vem är du? Jag är döden… Snart tar spelet vid, för att med några uppehåll fortsätta filmen igenom.

Fortsätt läsa ”Midrashiska funderingar”

Utflykt till Vänge kyrka

 

 

**** Programpunkten är inställd ****

Samarbetsrådet för Judar och Kristna inbjuder till en söndagsutflykt till Vänge kyrka, ca 15 km väster om Uppsala.

I kyrkan finns målningar av Albertus Pictor och Malin Norrby, Judiska biblioteket, kommer att föreläsa på temat Varför finns ”den Andre” på väggen i Vänge? utifrån sin nyligen skrivna magisteruppsats om medeltida antijudisk kyrkokonst och samtida kyrklig historieförmedling, med exempel från Vänge kyrka.

Min kära mormor: kyrkoherdefrun i Vänge som hade en judisk mor är ämnet för Lena Kjersén Edmans föreläsning. Hon är litteraturvetare och barnbarn till Adolf Murray, kyrkoherde i Vänge, och hans Anne-Margrethe,  av den judiska släkten Suber.

Söndagen den 19 april i Vänge kyrka

11.00 Gemensam avfärd med charterbuss från centrala Stockholm.
12.00 Upphämtning av deltagare från Uppsala
12.30 Ankomst till Vänge kyrka. Picknicklunch (kosher, mjölkig) i församlingslokalen invid kyrkan.
13.30 Välkomstanförande av Jan Novosel, kyrkoherde i Vänge
13.40 Varför finns ”den Andre” på väggen i Vänge kyrka?
Föreläsning av Malin Norrby.
14.45 Min kära mormor: kyrkoherdefrun i Vänge som hade en judisk mor.
Föreläsning av Lena Kjersén Edman. Kaffe med hembakt serveras
16.00 Avfärd mot Uppsala och Stockholm

Hela programmet, föredrag, resa, lunch och kaffe, kostar endast 150 kronor per person tack vare subventioner från Samarbetsrådet och från Norra Hagunda församling.

Anmälan (bindande) sker genom inbetalning av 150:- till pg 441 10 55 -9 (Samarbetsrådet för Judar och Kristna) senast den 8 april. Avreseplats meddelas dem som anmäler sig.

Publicerad: 2020-03-13

Program start: 2020-04-19 11:00:00

Kategori: Stockholm

Bortom våra gränser

 

**** Programpunkten är inställd ****

Bortom våra gränser

om en modig kvinnas humanitära arbete i andra världskrigets skugga och

Kibbutzen Friheten

en dokumentärfilm om kibbutzen i Hedvigs prästgård i Norrköping

 

Söndagen den 5 april 2020 kl 14.00
Hedvigs prästgård, Fleminggatan 8, Norrköping

Michelle Mope Andersson och Karl-Olof Andersson berättar om Karin Wiking och hennes modiga arbete för att repatriera krigsflyktingar från hela Europa.

Efter en fikapaus visas dokumentärfilmen om Kibbutzen Friheten i Hedvigs prästgård på 1940-talet, ett samarbete mellan Svenska kyrkan i Norrköping och Mosaiska församlingen.

I dokumentärfilmen medverkar bland andra Maj Kalwa, som deltar i programmet och kommenterar filmen.

Kl 17 ges en konsert i Hedvigs kyrka med musik av J.S.Bach med Collegium Musicum under ledning av Stefan Fred.

Anmälan till S:t Olofs församlingsexpedition 011-24 14 00 eller till Ulla Olovsson, ulla.olovsson@hotmail.com senast den 1 april.

Varmt välkommen!

 

För dem som reser från Stockholm med tåg rekommenderas tåget 11.54 med ankomst till Norrköping 13.33. Från stationen är det en kort promenad (ca 10 minuter) till Hedvigs prästgård.

Publicerad: 2020-03-08

Program start: 2020-04-05 14:00:00

Kategori: Stockholm

Sidan använder obligatoriska och nödvändiga cookies samt cookies från tredjepart för analys av trafik på sidan.