Karantän och guldkalven


Om Adams ätande av äpplet för oss kristna är sinnebilden för människans bortvändhet från Gud, spelar guldkalven den rollen i judisk tradition.

Israeliterna hade vistats i Egypten i århundraden. De hade vant sig vid tempel med gudabilder. De hade vant sig vid att dyrka statyer. De visste att om man ville få något av en gud, behövde man offra något värdefullt till guden. Därför är det inte så konstigt att israeliterna, ensamma i öknen, faller tillbaka till ett beteendemönster de känner till. De vill bli räddade, och då behövs en staty av en gud och då behövs offer.

Guldkalven är en logisk följd av deras och deras föräldrars erfarenhet. Det är just denna erfarenhet som leder till att Gud beslutar att folket måste hållas i karantän i 40 år i öknen, så att ingen som bär på smittan av avgudadyrkan ska få komma in i det nya landet. Ingen som är född i Egypten och som sett och upplevt gudabilder ska få komma in i det förlovade landet. Därför måste hela generationen som gick ut ur Egypten, inklusive Moses själv, dö i öknen.

Läser vi hela passagen märker vi också att Gud nästan tycks ha förväntat sig att folket skulle göra något sådant, och därför ger Gud genast Moses nya stentavlor som ersättning för dem som slagits sönder. För varför slog Moses sönder tavlorna? För att han blev så arg? Nej, för att han blev rädd.

Stentavlorna var det synliga tecknet på förbundet mellan Gud och folket, på äktenskapet som hade ingåtts mellan de två parterna. När nu folket svikit och brutit förbundet, varit otroget, hade Gud juridisk rätt att hämnas.

Moses blev alltså rädd att Gud skulle förinta folket. Därför krossade han det juridiska avtalet. Därför lyfts Moses fram som den perfekte profeten för hans lojalitet låg hela tiden hos folket. För Gud handlade dock allt om pedagogik och utveckling. Folkets avfall var inte så farligt, och snabbt fick därför Moses nya tavlor, för förbundet stod över människornas övertramp.

Ulf Lindgren, domkyrkokaplan i Storkyrkan

Bild: Hortus_Deliciarum_Der_Tanz_um_das_goldene_Kalb. Herrad of Landsberg (c. 1130 – July 25, 1195) / Public domain
Wikimedia Commons) and the license (CC-BY-SA 3.0) Photographer: Dnalor_01